Varje år har Skatteverket skickat en datafil med fastighetstaxeringsuppgifter – inklusive uppgifter om fastigheternas ägare – till en rad kreditupplysningsföretag som har begärt att få ut dem som allmänna handlingar.
I december 2015 omprövade dock Skatteverket frågan och om fastigheternass ägare verkligen kan anses utgöra offentliga uppgifter och kom fram till att så inte var fallet.
Ägaruppgifterna ingår enligt Skatteverket i myndighetens taxeringsverksamhet och till hör kategorin ”uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden”. De omfattas därför av den absoluta sekretess som rådet för sådana uppgifter hos Skatteverket.
Ägaruppgifterna för en fastighet ingår, enligt Skatteverket, inte heller i själva beslutet om fastighetstaxering som är undantaget från sekretess.
Flera kreditupplysningsföretag överklagade Skatteverkets beslut till Kammarrätten i Stockholm och hävdade att ägaruppgifterna ska ingå i själva beslutet om fastighetstaxering.
Kammarrätten delar dock Skatteverkets bedömning.
Kammarrätten skriver:
”Vilka uppgifter som ska redovisas i ett beslut om fastighetstaxering framgår uttryckligen av lag (se 20 kap. 4 och 5 §§ fastighetstaxeringslagen, 1979:1152). I lagen finns det inte något krav på att ägarförhållanden ska redovisas i beslutet om fastighetstaxering.”
”Det finns inte heller skäl att ifrågasätta Skatteverkets uppgift om att ägaruppgiften numera inte ingår i beslutet om fastighetstaxering. Den handling som bolaget hänvisat till är en underrättelse till fastighetsägaren om innehållet i beslutet om fastighetstaxering (se 20 kap. 5 a § samma lag) och ingår inte i själva beslutet om fastighetstaxering.”
Bolagens överklaganden avslås därför.
