Fastighetsägaren stämde bolaget på 3,8 miljoner kronor i tingsrätten.
Bolaget hade under år 2008 avtalat med fastighetsägaren om att hyra en fastighet i Örebro för att driva hotell och enligt fastighetsägarna gällde kravet obetald hyra för tre och ett halvt års tid.
Hyresgästen åberopade dock ett tilläggsavtal till hyresavtalet som angav att hyresvärden månadsvis skulle betala vite motsvarande hyran så länge som fastigheten inte färdigställts fullt ut för hotellverksamheten. Detta hade aldrig skett, och det fanns enligt hyresgästen därför inget förfallet hyresbelopp att betala.
Hade tillträtt lokalerna
Örebro tingsrätt kom fram till att hyresgästen i och för sig hade tillträtt lokalerna, men senare också övergivit dem genom att flytta ut möblemang och fast inredning och upphöra med att betala hyra.
Delar av lokalerna hade senare upplåtits till ett dotterbolag till fastighetsägaren.
Enligt domstolen hade fastighetsägaren genom denna partiella upplåtelse återtagit samtliga delar av de övergivna lokalerna och därigenom avbrutit hyresförhållandet.
Tingsrätten ansåg inte att det var bevisat att fastighetsägaren gjort någon förlust till följd av bytet av hyresgäst och hyresgästen var därför inte heller skadeståndsskyldig för övergivandet.
Käromålet ogillades därför helt.
”Hyresvärden har begått kontraktsbrott”
Göta hovrätt fastställer nu tingsrättens dom. Hovrätten betonar att företaget, som hyresgäst, har låst ett antal rum i samband med att en del möblemang och inventarier hämtats från lokalerna. Hyresgästen har därmed behållit möjligheten att disponera rummen och ska inte anses ha övergivit lokalerna, enligt hovrätten.
Vid samma tid har fastighetsägarens dotterbolag disponerat delar av de lokaler som omfattats av hyresavtalet. Genom att hyra ut delar av lokalerna till en annan hyresgäst har fastighetsägaren begått kontraktsbrott, oavsett om hyresgästen brutit mot avtalet först genom att inte betala hyra.
I och med att fastighetsägaren vidtagit åtgärder som kan jämställas med ett återtagande trots att lokalerna inte har varit övergivna saknas också rätt att kräva hyra. Det saknar här betydelse att fastighetsägaren begränsat sitt ersättningsyrkande till att endast avse delar av lokalerna, betonar hovrätten.
Det har i målet inte heller framkommit att hyresintäkten från dotterbolaget skulle ha varit lägre än den som bolaget skulle ha betalat.
Foto: Maja Suslin / TT
