Åklagarmyndigheten ger årligen ut en verksamhetsplan som sammanfattar de övergripande prioriteringar och mål som riksåklagaren har beslutat för det kommande året.
I planen för 2010 har Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gemensamt listat ett antal aktuella prejudikatfrågor som ur åklagarsynpunkt bör vara av särskilt intresse att få prövade i Högsta domstolen. En av dessa är praxis vad gäller beviskraven i mål om sexualbrott, framförallt våldtäkt.
Bakgrunden är de uppmärksammade domarna från Högsta domstolen i juli förra året, som lett till att vissa underdomstolar skärpt beviskraven, trots att de två domarna inte har behövt tolkas på det sättet.
– När domarna kom var de svårt att veta hur de skulle tolkas och underrättelsernas domar var spretade därefter, säger Nils Rekke, överåklagare vid rättsavdelningen på Riksåklagarens kansli.
I det ena HD-avgörandet friades en man som fällts i både tingsrätten och hovrätten för att ha begått en våldtäkt under knivhot. I domen påpekas att det visserligen finns starka skäl för att målsäganden blivit utsatt för det sexuella övergrepp som hon berättat om, men att det däremot måste beaktas att det rådde tveksamheter kring målsägandes berättelse om knivhotet, brist på teknisk bevisning samt vittnesmålet från vännen.
I domen skriver HD att ett åtal i mål om sexualbrott, lika lite som i något annat sammanhang, styrkts genom att målsägandens och den tilltalades utsagor vägs mot varandra och målsägandens då bedöms väga tyngre.
Vidare skriver de att dessa omständigheter pekar i motsatt riktning vad gällde det inträffade och att det därmed inte kunde ställas utom rimlig tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till våldtäkt.
I det andra fallet friades en man som i tingsrätten och hovrätten dömdes till sluten ungdomsvård för våldtäkt. Högsta domstolen ansåg att det anförda visserligen talade för att flickan varit med om något som hon uppfattat som obehagligt, men att det inte kunde tas till intäkt för att hon tvingats till samlag.
– I alla fall i det ena fallet fanns mycket stark bevisning, tillexempel fanns larmsamtalet som flickan ringde inspelat, säger Nils Rekke.
– Det är helt klart att skärpta beviskrav kommer leda till att färre åtalas för våldtäkt, säger Nils Rekke.
De två domarna ändrade praxis för beviskraven i mål om sexualbrott och väckte stor debatt kring frågan.
– Båda målen avgjordes enhälligt i underdomstolarna, totalt med nämndemännen tror jag att det var 16 domare med vid avgörandena, säger Nils Rekke.
Åklagarmyndigheten ser nu över om det behövs fler HD-avgöranden för tydligare praxis.
– Det är framförallt Utbildningscentrum, UC, i Göteborg som ska hålla ögonen på det här, sedan får vi utvärdera frågan under året, säger Nils Rekke.
Johan Munck, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen var med vid avgörandet i båda domarna.
– Praxis är tydlig så till vida som att det i våldtäktsmål liksom i alla andra mål krävs att den tilltalades skuld skall vara styrkt bortom rimligt tvivel. Å andra sidan kan det vara mycket svårt i det enskilda fallet att avgöra om bevisningen är tillräcklig, säger Johan Munck.
Han är dock tveksam till om fler HD-avgöranden kan bidra till tydligare praxis.
– Det är möjligt att flera avgöranden från HD skulle vara av värde men tyvärr är målen så olika att ett avgörande angående bevisvärdering från HD har ett begränsat värde, säger han.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
