Skatteverket beslutade förra året att folkbokföra den 52-åriga kvinnan från Afghanistan i Sverige. Skatteverket beslutade samtidigt att avslå hennes begäran om att bli registrerad som mor till den 18-åring som Migrationsverket tidigare hade registrerat som hennes son.
Orsaken var att Skatteverket ansåg att relationen och ”det rättsliga” moderskapet inte var styrkt.
99,999 procents sannolikhet
Kvinnan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och pekade på att en DNA-analys från Rättsmedicinalverket bevisade att hon är biologisk mor till pojken och att denna analys dessutom låg till grund för Migrationsverkets beslut.
Av DNA-analysen framgår att kvinnan med 99,999 procents sannolikhet är mamma till 18-åringen.
Skatteverket höll dock fast vid sin uppfattning som redovisas i förvaltningsrättens dom:
”Resultatet av en DNA-analys säger inte något om vem som fött barnet och vem som ska anses vara den rättsliga modem. Det är den rättsliga modern som ska registreras i folkbokföringen.”
Ska ha fött fram barnet
Enligt svensk rätt är det alltid den kvinna som har fött fram barnet ur sin kropp som ska anses vara den ”rättsliga modern”. Skatteverket hävdar dock inte att det i det nu aktuella fallet skulle finnas några konkreta omständigheter som tyder på att kvinnan inte skulle ha fött fram sin biologiske son.
Förvaltningsrätten skrev i sin dom:
”Skatteverket ska inte göra någon närmare prövning i sak av de uppgifter som ska registreras i folkbokföringen. Skatteverket har därför vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. I fall då registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör registrering inte ske.”
Förvaltningsrätten pekade på regeln om så kallad moderskapspresumtion och skrev:
”Det har i målet inte framkommit några omständigheter som talar för att denna presumtion ska brytas.”
Inga handlingar som styrker födseln
Med hänsyn till bland annat DNA-analysen ansåg förvaltningsrätten att man kunde utgå från att det var kvinnan som hade fött fram sin biologiske son och att hon därför skulle registreras som hans mor i svensk folkbokföring.
Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Stockholm och underströk att kvinnan inte hade kunnat lämna in några handlingar som verkligen styrkte att hon var ”den rättsliga” modern – att hon alltså skulle ha fött fram pojken ur sin kropp 18 år tidigare.
Kvinnan, å sin sida, hävdade genom sitt ombud följande:
”Det är ytterst ovanligt med handlingar motsvarande svenska födelseattester på den afghanska landsbygden. Det är anmärkningsvärt att Skatteverket vägrar godkänna relationen trots att både Migrationsverket och Rättsmedicinalverket gör det… Vidare är det helt osannolikt att hon på den afghanska landsbygden år 1997 skulle ha fött ett barn med hjälp av äggdonation eller surrogatmoderskap.”
Kan väcka talan vid tingsrätten
Kammarätten slår nu fast att frågan om det ”rättsliga” moderskapet inte kan anses utredd enbart genom DNA-analysen.
Kammarrätten skriver:
”Skatteverket ska inte göra en egen närmare prövning av uppgifter som ska registreras i folkbokföringen. Det ligger i sakens natur att någon självständig långtgående prövning inte kan ske då fråga är om massärenden. Skatteverket har därför vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. I sådana fall då registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske”.
Kammarrätten anser att bristen på bevis för det rättsliga moderskapet gör att Skatteverket har haft fog för att inte registrera kvinnan som mor till 18-åringen. Kammarrätten går därför på Skatteverkets linje och upphäver förvaltningsrättens dom.
Kammarrätten påpekar också att det finns möjligheten för kvinnan att väcka talan om fastställande av moderskap vid tingsrätten och där åberopa DNA-analysen.
