Först vid huvudförhandlingen i tingsrätten medgav kvinnan att anklagelsen om den nio år gamla ”våldtäkten” var falsk, och att hon i själva verket samtyckt till samlaget.
Mannen hade vid det laget suttit frihetsberövad i sju månader.
Hovrätten skärper nu fängelsestraffet för falsk tillvitelse och dömer kvinnan till 16 månaders fängelse.
En flicka i 15-årsåldern lämnade i juli 2006 uppgifter till Polisen om att hon blivit våldtagen. Flickan, som varit berusad vid tillfället, pekade ut en gärningsman och genomgick även en medicinsk spårsäkring. Förundersökningen lades ned samma år, men återupptogs under 2015 när Polisen trodde sig ha identifierat en gärningsman. Mannen frihetsberövades och nya polisförhör hölls med den nu vuxna kvinnan, som bekräftade anklagelsen om den nio år gamla våldtäkten.
Miljörelaterade demonstrationer och demonstrationsfrihet i HD
Hur bör den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten relateras till störningar av trafiken? I anledning av ett nytt avgörande från Högsta domstolen behandlar Claes Lernestedt detta, liksom bland annat hur man ska handskas med ett rekvisit som ”allvarligt” när det inte finns någon ”normal”-variant.
Ändrade sig under förhandling
Samma dag som huvudförhandlingen valde kvinnan, idag 28, dock att ändra sina uppgifter. Den påstådda våldtäkten hade i själva verket varit ett samlag med ömsesidigt samtycke, medgav hon i samtal med åklagaren och sitt målsägandebiträde. Detta resulterade i att mannen försattes på fri fot och även frikändes.
Kvinnan blev efter den friande domen istället själv åtalad och dömdes i Nacka tingsrätt till skyddstillsyn och två månaders fängelse för falsk tillvitelse.
”Kom som en lättnad”
Kvinnan hade redan vid samlaget varit införstådd med att det inte hade handlat om någon våldtäkt, men anklagelsen ”bara föll ur henne”, förklarade hon vid rättegången i tingsrätten. Sedan hade allt gått fort och det hade inte funnits någon möjlighet att ”ta sig ur det” eller ändra uppgifterna. Det kom därför som en lättnad när förundersökningen lades ned 2006.
När förundersökningen återupptogs nio år senare kände kvinnan att det ”var bättre att vidhålla lögnen än att erkänna att hon ljugit under så många år”. Inför huvudförhandlingen i tingsrätten insåg hon dock allvaret och att en oskyldig man riskerade att hamna i fängelse – och det var då hon tog tillbaka anklagelsen.
Mannen berättade samtidigt om det trauma som våldtäktsanklagelsen inneburit för honom. Som en konsekvens av kvinnans lögn satt han frihetsberövad i sammanlagt sju månader. Mannen har på grund av anklagelserna också blivit av med sitt jobb, sitt boende, sin partner och delar av sin umgängeskrets. De har även påverkat hans möjligheter att ta lån och mannen har även blivit uthängd på nätet – och förklarat att anklagelserna ”inte går att tvätta bort”.
Slapp fängelse i tingsrätten
Kvinnan har i och för sig självmant ändrat sina uppgifter och medgett lögnen – så att mannen släppts och frikänts. Det handlade dock om ett allvarligt brott och kvinnan har under mycket lång tid vidhållit de falska uppgifterna. Med hänsyn till detta och brottets allvar motsvarade straffmätningsvärdet 16 månaders fängelse, konstaterade tingsrätten.
Tingsrätten ansåg dock att det var möjligt att undvika ett längre fängelsestraff och att kvinnan istället skulle dömas till en kombinationspåföljd med skyddstillsyn ihop med två månaders fängelse. Domstolen pekade här på att kvinnan själv ändrat uppgifterna, att hon visat stor ånger och att hon idag dras med psykisk ohälsa. Kvinnan skulle också betala drygt 170 000 kronor i skadestånd till mannen – något som också det spelade in på påföljdsvalet. 80 000 kronor av skadeståndet utgjorde kränkningsersättning, 37 000 kronor avsåg sveda och värk och resterande belopp avsåg ersättning för kostnader.
Hovrätten: 16 månaders fängelse
Svea hovrätt ändrar nu tingsrättens dom och dömer kvinnan till 16 månaders fängelse.
Kvinnan har uppgett att den skyddstillsyn som tingsrätten dömt ut ”har fått vård genom medicinering mot depression och samtal och att det har påverkat hennes mående positivt”. Det handlar dock här inte om brottspreventiva åtgärder utan om insatser som varit relaterade till ett ”allmänt vårdbehov”.
Det finns ingen anledning att anta att en kombinationspåföljd bidrar till att kvinnan avhåller sig från fortsatt brottslighet och inte heller några särskilda skäl i övrigt för att välja skyddstillsyn och inte fängelse. Kvinnan döms istället till ett fängelsestraff i linje med straffmätningsvärdet.
Höjd kränkningsersättning
Hovrätten anser samtidigt att kränkningsersättningen ska sättas högre än vad tingsrätten bestämt. Beloppet bestäms nu till 100 000 kronor istället för 80 000 – och kvinnan ska nu betala totalt drygt 190 000 kronor i skadestånd.
En hovrättslagman och en tillförordnad hovrättsassessor är dock skiljaktiga i just skadeståndsfrågan och anser att det belopp på 80 000 kronor som tingsrätten dömt ut inte ska höjas. (Blendow Lexnova)
Bli premiumkund och ta del av alla underliggande handlingar för endast 69 kronor/månad.
