En 43-årig man åtalades i tingsrätten för grovt bokföringsbrott. Mannen vidgick att han varit kassör och firmatecknare i en ideell förening, men ansåg inte att föreningens verksamhet varit bokföringspliktig, då någon näringsverksamhet inte bedrivits i juridisk mening.
Tingsrätten fann dock att verksamheten, som uppgavs ha bestått till cirka tio procent av vederlagsfri förmedling av pengar till utlandet, skulle anses som ekonomisk verksamhet av yrkesmässig natur och underströk att det saknade betydelse att verksamheten inte bedrivits med vinstsyfte.
Då mannen haft ett bestämmande inflytande över föreningens medelsförvaltning var hans underlåtenhet att upprätta bokföring straffbar. Tingsrätten fann vidare att mannen måste ha förstått att föreningen varit bokföringsskyldig och att underlåtenheten således varit uppsåtlig. Gärningarna var vidare, med hänsyn till systematik, belopp samt risk för skatteundandragande, att bedöma som grova. Tingsrätten dömde därför mannen för två fall av grovt bokföringsbrott, en gärning per år, till nio månaders fängelse.
Domstolen ogillade dock yrkande om näringsförbud, då det saknades laglig grund att meddela sådant för brott i ideella föreningar.
Hovrätten konstaterar efter överklagande att betalningsförmedlingen i fråga avsett betydande belopp fördelat på ett stort antal transaktioner som företagits på i stort sett daglig basis. Mot denna bakgrund måste den tilltalade ha insett att det fanns en risk för att föreningen kunde vara bokföringsskyldig och genom att inte vidta några åtgärder för att närmare undersöka förhållandena har han åtminstone varit likgiltig inför bokföringsskyldigheten.
I frågan om näringsförbud konstaterar rätten att även en företrädare för en ideell förening kan åläggas näringsförbud om denne faktiskt utövat ledningen av en näringsverksamhet. Det krävs dock att personen i fråga faktiskt utövat bestämmanderätten i företaget och enligt domstolen framgår det i det aktuella fallet inte med tillräcklig tydlighet att mannen uppfyller detta krav. Yrkandet om näringsförbud ska därför ogillas.
Mot denna bakgrund finner hovrätten att tingsrättens domslut ska fastställas.
