Mannen i familjen från Eritrea beviljades hösten 2014 asyl och permanent uppehållstillstånd i Sverige med flyktingstatus.
Under våren 2015 ansökte hans fru och fyra barn om uppehållstillstånd som så kallade anhöriginvandrare.
Ingen dispens
Migrationsverket avslog dock deras ansökan med hänvisning till att kvinnan inte hade visat något pass från sitt hemland – någonting som hon enligt Migrationsverket borde ha kunnat göra utan problem.
Det fanns därför inte någon anledning att bevilja henne dispens från kravet på identifiering.
Även barnens ansökningar avslogs med hänvisning till att deras identiteter var oklara och att kvinnan inte ens hade ”gjort sannolikt” att hon de facto var deras mamma.
”Motståndare till Eritrea”
Kvinnan överklagade Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen i Stockholm. Hennes uppfattning redovisas i domen:
”Eftersom maken lämnat Eritrea illegalt kan hon och barnen inte få pass eller andra identitetshandlingar från någon eritreansk myndighet eller ambassad. M (mannen) är politisk flykting och aktiv motståndare till Eritreas regering.”
Kvinnan begärde i stället att en DNA-analys skulle göras.
Möjligt få pass utfärdade
Migrationsdomstolen avslog dock både överklagandet och begäran om DNA-analys.
Domstolen skrev:
”Av landinformationen framgår att det är möjligt att få ett eritreanskt hemlandspass utfärdat, även för den som lämnat landet illegalt. K (kvinnan) har inte försökt att få hemlandspass till sig och barnen och M har inte angett några skäl till varför K inte kan passera gränsen till Sudan eller andra länder.”
För stora krav
Domstolen delade Migrationsverkets uppfattning att det inte fanns några skäl att bevilja kvinnan dispens från kravet på identifikation.
Kvinnan överklagade till Migrationsöverdomstolen som nu river upp migrationsdomstolens dom och beslutar att kvinnan och barnen ska beviljas dispens – så kallad bevislättnad – när det gäller deras identiteter.
Enligt överdomstolen kan man inte kräva av kvinnan och barnen att de ska söka upp en eritreansk myndighet för att göra en passansökan.
Skatt och ”ångerbrev”
Detta skulle kräva att de har betalat en tvåprocentig skatt till den eritreanska staten och undertecknar ett ”ångerbrev” där de accepterar bestraffning till följd av att de inte har fullgjort militärtjänstgöring.
Överdomstolen skriver i sin dom:
”Att hänvisa familjemedlemmar till en flykting i Sverige att göra detta och dessutom riskera att eventuella andra anhöriga som finns kvar i hemlandet utsätts för repressalier i form av t.ex. frihetsberövande, kan inte anses stå i rimlig proportion till samhällets intresse av att kontrollera identiteten på dem som ska resa in i landet.”
Överdomstolen beslutar i stället att Migrationsverket ska göra en DNA-analys. Målet återförvisas alltså till Migrationsverket för ny handläggning.
