En familj med namnet Grävare stämde staten och krävde skadestånd sedan Skatteverket låtit en man ta deras efternamn – utan att de getts möjligheten att invända mot detta.
Juridikprofessorn Joakim Nergelius har lämnat ett rättsutlåtande där han anser att familjen saknat reell möjlighet att föra talan mot Skatteverkets beslut.
Men Stockholms tingsrätt håller inte med utan anser att familjens rätt till rättvis rättegång inte har kränkts.
Under 2021 godkände Skatteverket en mans ansökan om byte till efternamnet Grävare.
Sju personer med samma namn kom senare att överklaga Skatteverkets beslut och yrkade att beslutet skulle undanröjas.
De medgav visserligen att namnbytet hade kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar den 19 oktober 2021 samt att ingen av dem invänt mot namnet inom en månad från kungörelsen.
De ansåg dock att kungörelsen i praktiken var omöjlig att ta del av och pekade på att en sökning på ordet Grävare i rutan för namn, företagsnamn och fastighetsbeteckning på Post- och Inrikes Tidningars webbplats ger 16 träffar – men att ingen av dessa innehöll den aktuella kungörelsen.
Förvaltningsrätten kom dock att avslå överklagandet och hänvisade bland annat till att ordningen med invändningsrätt och den begränsning som följer av 42 § andra stycket PNL inte strider mot Europakonventionen. Kammarrätten nekade sedan familjen prövningstillstånd.
Stämde staten
Familjen vände sig då till Stockholms tingsrätt och stämde staten och yrkade skadestånd för, vad de anser, förvaltningsdomstolarnas felaktiga hantering av namnärendet.
Enligt familjen har en annan person ”på oriktiga grunder” tillåtits förvärva deras släktnamn. Deras skadeståndstalan är främst inriktad på de överträdelser av artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) som de anser har förekommit i ärendet, skriver deras ombud i stämningsansökan.
Till stämningsansökan har familjen också bifogat ett rättsutlåtande från Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap. Enligt Nergelius har familjen saknat ”reell möjlighet” att göra en sådan invändning mot kungörelsen som krävs enligt PNL för att stoppa namnbytesansökan. Det innebär, enligt Nergelius, att ett taleförbud i praktiken har inträtt – vilket strider mot Europakonventionens artikel 6 då familjen saknat reell möjlighet att föra talan mot Skatteverkets beslut.
Inga krav att efterforska motparter
Men Stockholms tingsrätt håller inte med.
Målet har avgjorts utan huvudförhandling där domstolen först prövade om familjens rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 i EKMR har kränkts genom de överträdelser som familjen har påstått att staten har begått.
Tingsrätten kommer först fram till att Skatteverket inte har åsidosatt sin utredningsskyldighet på sätt som familjen har påstått. Tingsrätten finner även att Skatteverket inte har åsidosatt någon kommunikationsskyldighet. Domstolen menar att det inte finns något krav på att myndigheten ska efterforska eventuella intressenter i ärendet.
Publiceringen av kungörelsen skedde endast digitalt, vilket är, enligt domstolen, förenligt med Europadomstolens praxis. Tingsrätten anser att kungörelse av ansökan inte har inneburit ett taleförbud.
Motivering behöver inte vara detaljerad
En domstols beslut ska följas av en motivering men det finns inget krav på att varje beslutsmotivering ska vara detaljerad.
Av Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut framgår att domstolen inte anser att ordningen med invändningsrätt och den begränsning som följer av 42 § andra stycket PNL strider mot konventionen.
”Det framgår således att domstolen har tagit ställning till Kärandens invändningar även om detta får anses vara relativt kortfattat. Sammantaget finner tingsrätten att förvaltningsrätten får anses ha motiverat sitt beslut på ett godtagbart sätt”, skriver Stockholms tingsrätt.
Tingsrätten har sammanfattningsvis kommit fram till att familjens rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 i EKMR inte kränkts.
