Faktiskt företrädare döms betala 13,5 miljoner kronor
En 54-årig man måste betala 13,5 miljoner kronor till staten för obetalda skatter och avgifter trots att han inte var legal företrädare för en speditionsfirma.
Enligt kammarrätten framstår det som mycket sannolikt att han haft ett bestämmande inflytande i bolaget då han haft rätt att teckna bolagets firma och har agerat som bolagets representant mot såväl kunder som redovisningskonsulter.
Skatteverket yrkade att Förvaltningsrätten i Göteborg skulle besluta att 54-åringen tillsammans med en speditionsfirma är skyldig att betala cirka 13,5 miljoner kronor till staten. De obetalda skatterna och avgifterna, för vilka betalningsansvar yrkades, består av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt.
Bolaget är efter Skatteverkets ansökan försatt i konkurs den 3 juni 2019.
Haft ett bestämmande inflytande
Styrelseledamot i bolaget var 54-åringens styvfar, men Skatteverket menade att 54-åringen har haft ekonomiskt intresse och bestämmande inflytande över verksamheten. Han har tidigare drivit ett annat kommanditbolag som fakturerat ett bolag som formellt drevs av 54-åringens son. Men enligt vad som framkom vid domstolsprocessen om företrädaransvar drevs verksamheten av 54-åringen.
Enligt konkursutredningen i det sistnämnda bolaget har merparten av dess bilar överlåtits till nu aktuell speditionsfirma. Skatteverket har vid revision av bolaget funnit en generalfullmakt utställd till förmån för 54-åringen. Dennes namn finns angivet på leverantörsfakturor, och det är han som haft kontakt med bolagets redovisningskonsulter avseende löner, fakturor och betalningar. Enligt förvaltarberättelsen saknas uppgift om vem som ägt bolagets aktier men såvitt Skatteverket kunnat utreda var 54-åringen ägare.
De samlade förhållandena visar, enligt Skatteverket, att 54-åringen varit bolagets faktiska företrädare även om han på Skatteverkets fråga nekar till detta.
Agerat uppsåtligt
Skatteverket hävdade att 54-åringen har underlåtit att vidta en samlad avveckling av bolagets samtliga skulder före de aktuella förfallodagarna trots att han insett att skatterna uppkommit och förfallit. Härigenom har han agerat uppsåtligt eller i vart fall grovt oaktsamt.
Genom den utredning som Skatteverket lagt fram framstår det, för förvaltningsrättens vidkommande, som mycket sannolikt att 54-åringen haft ett bestämmande inflytande i bolaget. Han har bland annat haft rätt att teckna bolagets firma och har agerat som bolagets representant mot såväl kunder som redovisningskonsulter.
Skatteverkets utredning ger också stöd för att han haft ägarintressen i bolaget och därmed ett väsentligt ekonomiskt intresse av bolagets verksamhet. 54-åringen är därför att anse som bolagets faktiska företrädare, enligt domstolen.
Underlåtit att betala skatter och avgifter
Bolaget har vid flera tillfällen under aktuell period underlåtit att betala skatter och avgifter med mycket stora belopp. 54-åringen har i egenskap av företrädare för bolaget varit skyldig att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och hålla sig informerad om bolagets ekonomiska ställning. I detta ansvar har även legat att se till att skatter och avgifter betalades i rätt tid.
Domstolen skriver att 54-åringen inte har i anslutning till någon av aktuella förfallodagar vidtagit verksamma åtgärder för att skydda borgenärerna genom att avveckla bolagets skulder. Vidare pekar domstolen på att det inte har kommit fram att 54-åringen på något sätt varit förhindrad att agera. Hans underlåtenhet att i rätt tid betala skatter och avgifter får därför anses ha skett av i vart fall grov oaktsamhet, och han är därför tillsammans med bolaget skyldig att betala ifrågavarande skatt och avgifter. Han ska också betala överskjutande ingående mervärdesskatt.
Ingen befrielse från betalningsskyldighet
När det gäller befrielse från betalningsskyldighet menade domstolen att detta i praxis behandlats mycket restriktivt. Några särskilda skäl att befria 54-åringen från betalningsskyldigheten helt eller delvis hade inte kommit fram.
Kammarrätten i Göteborg instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det finns förutsättningar att påföra 54-åringen den aktuella betalningsskyldigheten. När det gäller frågan om befrielse från sådant ansvar anser kammarrätten att rättspraxis ger uttryck för att en nyanserad bedömning ska göras. I detta fall talar dock omständigheterna inte för befrielse. Överklagandet ska alltså avslås.
