Kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom immateriella rättigheter.
2024 var det fem gånger mindre vanligt att en kvinnlig uppfinnare listas på internationella patentansökningar än en man.
Samma mönster syns inom designskydd och upphovsrätt.
I dag är endast 15,6 procent av svenska nationella patentansökningar kopplade till en kvinnlig uppfinnare. det uppger Patent- och registreringsverke, PRV, i ett pressmeddelande.
”Fortsätter vi på den inslagna vägen når vi jämställdhet år 2159. Det är 134 år bort”.
”Däremot ser vi en snabbare förändring inom internationella patentansökningar via PCT-systemet. Där kan vi nå upp i hälften av alla patentansökningar med minst en kvinna bland uppfinnarna redan 2036 – om bara 11 år. Om vi fortsätter i samma takt som idag”, skriver PRV som hänvisar till den europeiska immaterialrättsmyndighetens rapport Women in Design.
Personnamn i känneteckensrätten
Självklart har man rätt till sitt eget namn, men är det lika självklart att man kan döpa ett företag efter sig själv? Vilka begränsningar måste beaktas, inför registrering av varumärke och företagsnamn? Vilka blir konsekvenserna om reglerna inte följs? Magnus Tonell och Pia Järvengren Gerner tittar närmare på ett intressant avgörande från Patent- och marknadsöverdomstolen, och de lärdomar som kan dras av detta – även vad gäller betydelsen av medgivande respektive ond tro.
51 år till uppnådd jämställdhet i designregistreringar
Av rapporten framgick det att endast 24 procent av designers i EU är kvinnor, och de står för bara 26 procent av de registrerade designskydden. PRV skriver att i nuvarande takt skulle det ta 51 år att uppnå jämställdhet i designregistreringar.
Vidare framgick det av rapporten, enligt PRV, att kvinnliga designers tjänar i genomsnitt 12,8 procent mindre än sina manliga kollegor. Efter justering för faktorer som ålder, yrke och arbetsvillkor återstår en oförklarad löneklyfta på 8 procent. Enligt PRV tyder detta på att strukturella eller diskriminerande faktorer kan spela in.
Andelen kvinnliga designers varierar mellan EU-länderna, från 20 procent i Tjeckien och Slovakien till 35 procent i Lettland. Kvinnor är mer representerade inom vissa designområden, som mode och textilier, medan de är kraftigt underrepresenterade inom exempelvis verktygsdesign och byggrelaterad design.
Mer jämställt utanför EU
Vidare framgår det av rapporten, enligt PRV, att företag utanför EU har en högre andel registrerade designer där kvinnor är involverade. Exempelvis har Kina och USA en andel på cirka 40 procent, medan Sydkorea ligger över 50 procent. Inom EU är siffran endast 21 procent. Enligt PRV tyder det på att det finns större hinder för kvinnor att få sin design registrerad i Europa.
Patent- och registreringsverket konstaterar att kvinnor är starkt underrepresenterade inom tekniska designyrken, såsom elektroteknik och mjukvarudesign. De tenderar också att arbeta individuellt snarare än i team och har svårare att ta sig till ledande positioner i designbranschen.
– Jämställdhet inom immateriella rättigheter är en strategisk investering i framtidens innovation och tillväxt. Genom att öka kvinnors deltagande stärker vi både den ekonomiska utvecklingen och samhällets innovationskraft. PRV:s expertkompetens inom immaterialrätt hjälper näringslivet att skydda rättigheter samt höja kunskapen om hanteringen av immateriella tillgångar, säger Anna Jardfelt, generaldirektör på PRV.
