början av maj diskuterades yttrandefrihet, meddelarfrihet och personlig integritet vid ett seminarium arrangerat av Centrum för Rättvisa. Mot bakgrund av bland annat Europadomstolens dom i det så kallade ”Caroline-fallet” framhöll Mårten Schultz, docent vid Uppsala universitet, att meddelarfriheten bör omvärderas:
– Här har vi två rättigheter som krockar: personlig integritet och meddelarfrihet. Vissa övertramp i medierna kan förstöra människors liv – meddelarfriheten hotas inte av att man ser över avarterna, till exempel möjligheten att läcka känsliga personuppgifter i förundersökningar.
Schultz menade att läckor lett till att oskyldiga hängts ut, som exempelvis reklammannen som under en tid misstänktes för skotten i Gamla Stan förra året. Sveriges Radios tidigare VD Kerstin Brunnberg menade att dagens ordning fungerar väl överlag.
– Det är klart att det sker misstag. Men överlag tar svenska medier ansvar och gör ordentliga intresseavvägningar före publicering. En kritisk debatt om dessa frågor är bra, men börjar man nagga meddelarfriheten i kanten vet man aldrig var det slutar.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson höll med och tillbakavisade helt behovet av att inskränka meddelarfriheten:
– Se på andra länder där man i och för sig har svagare meddelarfrihet, men långt allvarligare övergrepp mot enskilda än vi har i svenska medier. Mediernas självreglering fungerar. Jag vill inte ha några politiker eller jurister som agerar smakdomare över vad som är allmänintresse och inte.
Göran Lambertz, justitieråd och ordförande i Yttrandefrihetskommittén, sade vid seminariet att det sannolikt inte kommer att bli fråga om några inskränkningar i meddelarfriheten – men att det kan bli nödvändigt att överväga åtgärder för att motverka betalning till tipsare.
Frågan togs upp igen i Sveriges Radios Publicerat i helgen. Thomas Mattsson menade att det är rimligt att läckor får ersättning eftersom de tar risker när de vänder sig till medier, och att inskränkningar i meddelarfriheten skulle försvåra granskningen av rättsväsendet.
Mårten Schultz framhöll att alla fri- och rättigheter kan komma i konflikt med andra fri- och rättigheter, och att man vid avvägningar inte kan luta sig tillbaka och säga att yttrandefriheten är ”fundamental”:
– Alla rättighetskonflikter måste avgöras från fall till fall, det går inte att säga att meddelarfriheten ska ha företräde framför integritetsskyddet. Vi måste stärka integritetsskyddet, det europeiska regelverket övertrumfar den svenska tryckfrihetsförordningen.
Johan Björkdahl
red@dagensjuridik.se
