Sveriges Advokatsamfund menar att reformen En modernare rättegång, EMR, inneburit ”allvarliga försämringar” ur medborgar- och rättssäkerhetsperspektiv, och har därför hemställt om att reformen ska utvärderas.
Advokatsamfundet har särskilt uppmärksammat det principiella förbudet mot omförhör i hovrättsprocessen beträffande den tilltalade och bevispersoner som reformen medfört.
”För tidigt att utvärdera EMR”
Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt och tidigare adjungerad ledamot i Hovrätten för Västra Sverige påpekar att EMR har bara varit i kraft i knappt ett år och att hovrätterna under en övergångsperiod prövat mål enligt den gamla rättegångsbalkens regler.
– Detta kan ha medfört att vissa hovrätter ännu inte haft möjlighet att tillämpa den nya reformen fullt ut. Därför finns det en risk för att en utvärdering inte kommer att spegla hovrätternas dagliga verksamheter.
”EMR har stärkt rättssäkerheten”
Karlsson-Tuula menar att rättssäkerheten stärkts av EMR genom att det står klart att det är huvudförhandlingen i tingsrätten som ligger till grund även för prövningen i hovrätten.
– Jag har upplevt att omförhör vanligen inte tillfört mål något i sak. Möjligen skulle det, för det fall att en tilltalad fått ett nytt ombud i hovrätten, kunna finnas en utökad möjlighet för ombudet att ställa frågor till denne.
Den gamla ordningen kunde till exempel medföra att vittnen och medåtalade påtagligt ändrade sina berättelser efter kontakt med den tilltalade.
– Nu slipper hovrätten ta ställning till vilken av berättelserna som är den mest trovärdiga, konstaterar Marie Karlsson-Tuula.
Syftet inte att hindra nya uppgifter
Roberth Nordh, docent i processrätt och rektor för Domstolsakademin, anser inte heller att tiden är mogen för en utvärdering av EMR. Roberth Nordh beklagar att frågan om förbudet mot omförhör kommit att ta nästan all plats i debatten. Han menar också att syftet med den nya bestämmelsen om tilläggsförhör inte kan vara att hindra den som hörts från att komma med nya uppgifter, oberoende av skälet till att de nya uppgifterna lämnats.
– Hindras nya uppgifter från att föras in i processen kommer hovrättens prövning att grundas på ett mer bristfälligt material än före EMR. Det har inte enligt min uppfattning varit avsikten med reformen.
Blir processmaterialet mer bristfälligt ökar naturligtvis också risken för att domstolens avgörande blir materiellt oriktigt, konstaterar Roberth Nordh.
– Det krävs det bara en justering av hovrätternas praxis mot en mer välvillig – och enligt min mening mer riktig – inställning till när nya förhör ska få ske för att sudda bort kritiken och undanröja det hot mot rättssäkerheten som nuvarande tillämpning kan medföra.
Handläggningen i dispositiva tvistemål
När det gäller handläggningen av dispositiva tvistemål i tingsrätt tror Roberth Nordh att EMR kan innebära stora vinster.
– Upprättande av en tidsplan och en så kallad summing-up ska kunna förkorta handläggningstiderna och sätta press både på parter och domstol att effektivisera processen. Möjligheten att göra avsteg från muntlighetsprincipen bör kunna korta ner huvudförhandlingstiden och göra det lättare för domstolen att ta till sig ett komplext processmaterial, menar han.
Reformen En modernare rättegång, EMR, infördes den 1 november 2008.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
Läs också:
Advokatsamfundet: EMR har lett till sämre rättssäkerhet
