Experter positiva till att kriminalisera sexköp utomlands

Sedan 2005 kan svenskar som begår allvarliga sexualbrott mot barn utomlands dömas till fängelse, genom att kravet på så kallad dubbel straffbarhet för detta brott har slopats. Men fortfarande kan svenska medborgare åka till exempelvis Thailand och köpa sex av en ”vuxen” prostituerad – utan att riskera straff. Med ”vuxen” avses här en person över 15 år till skillnad från FN:s Barnkonvention som definierar barn som personer under 18 år.
 
– Det är en stor brist i svensk lagstiftning; en lucka som måste täppas till, skriver Christian Diesen, professor processrätt, i rapporten ”Sexualbrott utomlands med svensk anknytning” från oktober 2008.
 
Flera experter på området anser att kravet på dubbel straffbarhet när det gäller sexuella tjänster av personer över 15 år utomlands ska tas bort.
 
– Det är rimligen lika illa att en svensk man köper en 16-årig thailändsk flickas eller pojkes kropp på semestern eller en rysk 17-årig flicka ombord på en färja som att han köper sex i Sverige. Detta ur såväl etiskt samhälleligt, psykologiskt som mänskligt perspektiv!, säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt.
 
Kommer den norska lagen att fungera?
 
– Kravet på att en strafflag ska ”fungera” är inte att alla handlingar av det aktuella slaget ska upphöra. Då skulle inga strafflagar kunna försvaras. Kravet är att det ska verka preventivt, genom straffhot och genom normbildning, och det skulle man uppnå här, säger Madeleine Leijonhufvud.
 
Väldigt få brott som begås utomlands av eller mot svenskar blir föremål för brottsutredning; inte minst sexualbrott. Detta beror främst på att brottsoffret inte anmäler händelsen. Men också den internationellt vedertagna straffrättsliga princip som säger att brott ska anmälas, utredas och lagföras i det land brottet begicks, sätter käppar i hjulet, när de nationella myndigheterna inte kan, eller vill, utreda brotten.
 
Eftersom detta i praktiken innebär att en svensk som begår brott utomlands har stora möjligheter att gå fri måste det internationella samarbetet utvecklas och förbättras.
 
– Handlar det om ett isolerat fall – och inte om organiserad brottslighet – finns det inga fungerande rutiner och inget fungerande hjälporgan för svensk polis, skriver Christian Diesen i rapporten ”Sexualbrott utomlands med svensk anknytning”.
 
Men det är ändå möjligt att utreda dessa utomlands begångna brott, anser Madeleine Leijonhufvud.
 
– Vi ser att många länder lyckats bra med att få sina landsmän dömda i hemlandet efter att ha utnyttjat barn sexuellt på semesterorter, bland annat genom deras respektive utlandsbeskickningar medverkat i utredningen. Våra konsulat tycks enbart inrikta sig på att bistå svenskar, och inte de personer – ofta barn – som utsätts för svenska mäns framfart, säger hon.
 
Madeleine Leijonhufvud tror att ”sexköpsländerna” i längden kommer att bli mindre positiva till sexhandeln om lagar liknande den norska införs i flera länder; även om detta i sig skulle minska turismen i viss mån. Hon tror också att de unga personer som säljer sexuella tjänster och berättar om detta bör kunna få ersättning som brottsoffer, vilket kan bidra till att de berättar.

Justitieutskottets ordförande Thomas Bodström vill nu få utrett om kravet på dubbel straffbarhet för sexköp kan slopas. Även justitieminister Beatrice Ask tycker att det är viktigt att det sker en översyn av det svenska sexköpsförbudet, som infördes 1999.

Madeleine Leijonhufvud finner det troligt att Sverige kommer att införa en lag som liknar den nya norska sexköpslagen. Frågan är bara när.
 
– Det finns en tröghet när det gäller skydd för kvinnor och barn, jämfört med frågor som handlar om till exempel pengar, säger Madeleine Leijonhufvud.
 
Johanna Haddäng