Panelen bestod av Anders Hultqvist, professor i skatterätt vid Stockholms universitet, Claes Hammarstedt, skattejurist vid Svenskt Näringsliv, Mattias Dahlberg, professor vid Uppsala universitet och Peter Melz, professor vid Stockholms universitet.
– Skattelagstiftningsprojektets ska samla in, undersöka och systematisera kunskap om vad som är, eller vad som ger upphov till dålig respektive väl fungerande skattelagstiftning, förklarar Anders Hultqvist. Syftet är att utveckla substantiell kunskap om hur en skattelagstiftning bör utformas så att de uppställda målen för beskattningen realiseras så rationellt som möjligt.
Vid seminariet – ”Att lagstifta mot treaty override” – diskuterades om det föreligger ett behov om särskild lagstiftning på området, samt om detta var önskvärt eller ens möjligt. Anders Hultqvist framhöll att regeringen är avtalspart i traktaten varför regeringen måste göra något för att inte skada andra länders tillit till Sverige.
Vad tror du att Regeringsrätten kommer att komma fram till beträffande de överklagade Skatterättsnämndsavgörandena?
– Vi vet inte vad Regeringsrätten kommer att göra i de överklagade förhandsbeskeden, men många anser att det krävs att Regeringsrätten i plenum tar avstånd från 2008 års dom, RÅ 2008 ref 24, för att vi ska få harmoni mellan skatterätt och folkrätt och återvänder till en folkrättslig metod eller åtminstone ger ett företräde för inkorporeringslagarna om dubbelbeskattningsavtalen.
Vad innebär det att regeringen är avtalspart?
– Folkrättsligt sett är det regeringen som binder staten Sverige vid ett internationellt avtal, en traktat, även om vi, liksom många andra stater, har bestämmelser i vår grundlag att det fordras att riksdagen godkänner avtalet, innan det ratificeras, förklarar Anders Hultqvist.
– Men det är ett svenskt internrättsligt statsrättsligt krav. Likaså är det ett svenskt problem vad domstolarna gör, eftersom de är fria från den styrande makten, regeringen, och lagstiftningsmakten, riksdagen. Men likväl har regeringen iklätt staten Sverige en folkrättslig förpliktelse i och med ratifikationen och då har regeringen ansvaret för att se till att Sverige fullföljer sitt åtagande.
Vad kan regeringen göra om Sverige inte ger dubbelbeskattningsavtalen företräde?
– Om regeringen då märker att domstolar, myndigheter eller andra inte fullföljer avtalet, är regeringen som avtalspart i ett internationellt avtal skyldigt att göra vad den kan för att tillse att avtalet uppfylls, det vill säga när domstolarna inte upprätthåller avtalet, att lagstiftningsvägen ordna att det blir så. Inom regeringskansliet är det Finansdepartementet som handlägger sådana frågor, varför det sålunda nu fordras att Finansdepartementet tar sig an detta arbete, säger professor Anders Hultqvist.
Panelen var överens om att det måste krävas att Sverige följer sina internationella åtaganden och att skatteavtalen ska tolkas enligt Wienkonvetionen och OECD:s riktlinjer. Vidare tycktes såväl panelen som deltagarna vara ense om att det nu krävs en särskild bestämmelse om skatteavtalens företräde framför nationell rätt om inte Regeringsrätten i plenum tar avstånd från 2008 års dom.
– Möjligen behövs även en tolkningsnorm, säger Anders Hultqvist. Det vill säga att avtalet skall tolkas enligt Wienkonventionen och OECD:s rekommendationer – på samma sätt som i många andra dualistiska stater.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
