Tvärtemot vad de flesta verkar ha trott kom Socialstyrelsens rättsliga råd på en avgörande punkt fram till en annan slutsats än den som finns i den rättspsykiatriska undersökningen (RPU:n).
I RPU:n sades ju att 50-åringen vid gärningstillfället, men inte längre, led av en allvarlig psykisk störning. Med andra ord verkade det som att dilemmat som Högsta domstolen ställdes inför i Flinkmålet skulle kunna komma att upprepas (dvs. att varken fängelse eller rättspsykiatrisk vård enligt lagtexten verkade vara möjliga påföljder).
Men nu säger alltså Socialstyrelsens rättsliga råd – med stöd av docent J Rickard Tucks läkaryttrande – att 50-åringen inte bara vid gärningstillfället utan även fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning. Tucks och rådets slutsats är att det finns risk för att 50-åringen återfaller i brottslighet av allvarligt slag och att det finns behov av rättspsykiatrisk vård.
Tingsrätten måste nu ta ställning till vilken utredning man ska förlita sig på. HD har tidigare uttalat att det rättsliga rådets slutsatser normalt sett väger tyngre än en RPU. Men tingsrätten måste ändå göra en självständig bevisvärdering och jämföra och bedöma de olika utlåtandena. Att Socialstyrelsens rättsliga råd varit enigt i sitt utlåtande gör förstås att det väger tyngre än annars. För att 50-åringen ska dömas till rättspsykiatrisk vård krävs det inte att det är ställt utom rimligt tvivel att han nu lider av en allvarlig psykisk störning. I stället ska, enligt HD, en överviktsprincip tillämpas. Det innebär att om det är något mer sannolikt att en allvarlig psykisk störning nu finns, så kan överlämnade till rättspsykiatrisk vård ske.
Enligt uppgift ska huvudförhandlingen i målet återupptas på måndag. Då kommer troligen ett flertal medicinska experter att höras.
Text: Mikael Pauli, tf. hovrättsassessor och gästlärare i processrätt vid Stockholms universitet.
