Inom Heineken-koncernen är all personal anställd av arbetsgivarbolaget HNB men jobbar i den verksamhet som bedrivs av andra dotterbolag. Ett av dessa, Heineken B.V. som tidigare levererat måltider till medarbetare inom koncernen, beslutade att överlåta cateringverksamheten till ett bolag utanför koncernen, Albron.
En man stämde Albron för att få fastställt att det förekommit en övergång av verksamhet i EG-direktivets mening och att de arbetstagare som tjänstgjorde hos Heineken B.V. automatiskt hade övergått till Albron. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen och frågade om det sker en övergång i EG-direktivets mening bara när överlåtaren är den formella arbetsgivaren.
Av domen framgår dock att Heineken B.V., där arbetstagarna varit verksamma, kan anses vara en överlåtare i direktivets mening, även om arbetstagarna varit knutna till ett annat bolag inom koncernen, HNB, genom anställningsavtal.
Med arbetstagare avses i EG-direktivet varje person som i den berörda medlemsstaten åtnjuter skydd som arbetstagare enligt den nationella lagstiftningen rörande anställningsförhållandet.
– Frågan om vilka som är arbetstagare ska alltså avgöras enligt nationell rätt, säger Sören Öman, vice ordförande i Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet, i en expertkommentar för Blendow Lexnova.
– EU-domstolen berörde konstigt nog inte den bestämmelsen i sina domskäl utan verkar ha gjort en egen tolkning av vad som borde avses med att någon har ett anställningsförhållande med det som kallades för en icke avtalsbunden arbetsgivare utan hänsyn till tillämplig nationell rätt.
Enligt svensk rätt har en icke avtalsbunden arbetsgivare som Heineken B.V. endast i undantagsfall ett ansvar som liknar en avtalsbunden arbetsgivares för dem som arbetar i verksamheten, vilka heller inte betraktas som arbetstagare hos denne. Dessa saknar nämligen i de allra flesta avseenden sådana rättigheter som arbetstagare normalt har i Sverige i förhållande till den som bedriver verksamheten.
Enligt Sören Öman är det dock inte troligt att EU-domstolen menade att bara dessa lösliga ”anställningsförhållanden” mellan de inhyrda och inhyraren skulle gå över till förvärvaren av verksamheten, Albron. Även själva anställningsavtalet bör rimligen gå över.
– Eftersom EU-domstolen inte vid tolkningen tog hjälp av till exempel syftet med EG-direktivet utan bara ägnade sig åt vad man kan kalla för språklig akrobatik, är det svårt att bedöma om den tillämpade principen kan gälla även utanför koncernförhållanden, till exempel när anställda hos ett fristående bemanningsföretag stadigvarande anlitas för att driva en viss verksamhet, säger Sören Öman.
Öman menar att det är troligt att domen kan leda till ytterligare frågor från nationella domstolar om andra personaluthyrningssituationer.
