EU-parlamentet antog direktivet om en europeisk utredningsorder för tre år sedan. Sedan dess har Sverige arbetat med att komma fram till hur direktivet ska genomföras i svensk rätt.
Nu ska Lagrådet granska förslaget innan det kan gå vidare som lagsförslag.
Förhör, beslag och kroppsbesiktning
Direktivet omfattar i princip all typ av bevisinhämtning, som till exempel förhör, beslag, kroppsbesiktning, överförande av frihetsberövade personer och hemliga tvångsmedel.
Dessa åtgärder utgör sådana inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna som enligt regeringsformen endast kan genomföras genom lagstiftning.
Den föreslagna lagen behöver dessutom beslutas med kvalificerad majoritet i riksdagen i enlighet med regeringsformen.
Ersätter äldre överenskommelser
Men samarbetet om bevisinhämtning är egentligen inte någonting nytt. Medlemsstaterna har under en längre tid bistått varandra med bevisinhämtning enligt andra internationella överenskommelser, bland annat den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp från 1959 och konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater från år 2000.
Direktivet om europeisk utredningsorder ska ersätta dessa äldre överenskommelser.
Måste klargöra tillämpningsområdet
Kritiken mot förslaget har bland annat handlat om att det kan bli komplicerat för åklagare att förhålla sig till ytterligare en lag som reglerar internationell bevisinhämtning utöver de som redan finns.
Kritikerna har också tryckt vikten av att klargöra den nya lagens materiella tillämpningsområde i förhållande till andra gällande lagar.
Lagen kommer inte att gälla i förhållande till Danmark och Irland. En medlemsstat kan också avbryta tillämpningen av direktivet när man vill.
Den nya lagen och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 december.
