– Jag har studerat Europadomstolens rättsfall sedan slutet av 80-talet och märkte för 10-15 år sedan att retoriken och attityderna förändrades utan att någon lade märke till det. Med en diskursanalys har jag nu kunnat bevisa att det faktiskt är på detta sätt, säger professor Laura Ervo, vid Örebro universitet.
Studien är publicerad i tidskriften Semiotica med titeln ”The hidden meanings in the case law of the European Court for Human Rights.”
Laura Ervo har analyserat fyra prejudikat från domstolen. I det första från 1997 hittar hon skrivningar som lyfter fram den enskildes intressen som ett kärnvärde. Motparten i fallet är en polis. Som representant för staten tillskrivs polisen rättigheter men de rankas lägre.
”Växande förståelse för staten”
Den attityden förbyts allt mer i domarna från 2006, 2010 och 2011. Laura Ervos forskning pekar på att domstolen ger uttryck för att man visar ett växande intresse och förståelse för staten. Alla fallen handlar om män som fört sin sak vidare till Europadomstolen efter att ha blivit dömda för olika brott.
Ett av fallen rör en knarklangare som tvingats ta kräkmedel. Ordvalet visar enligt Ervos studie att domstolen inte tycker att denna olagliga och omänskliga metod gör bevisen obrukbara i rätten. Förfarandet strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter men Europadomstolens formuleringar visar en stor förståelse för statens intresse att utreda det ursprungliga brottet.
De andra fallen handlar om en polis som använt hot om våld respektive ett fall där ett hotat vittnen sluppit uppträda rätten. De dömda har sedan vänt sig till Europadomstolen.
Hård attityd mot enskilda
I dessa fall lyfter Laura Ervo fram en lång rad formuleringar som visar på en allt hårdare attityd mot dem som vill ha sin sak prövad.
Samtidigt visas motparten, alltså staten, allt mer förståelse. Det finns dock också resonemang som ger en motbild samt dubbeltydiga meningar i domstolen formuleringar.
Uttrycker känslor
Studien visar även att Europadomstolen till och med uttrycker känslor, och att det är extremt ovanligt i europeiska domstolar.
– Jag hoppas det blir en diskussion om det jag visar på, inom forskningen men också att domstolar börjar fundera på vilken retorik de använder. Just nu tycker jag att det bara händer så mycket omedvetet.
Laura Ervo förklarar att hon valde diskursanalys som vetenskaplig metod för studien då syftet var att nå fram till de betydelser som rättsdogmatiken inte klarar av att hitta.
