Den svenska FRA-lagen uppfyller inte Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten.
Det slår Europadomstolen fast i en dagsfärsk dom.
– Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drivit fallet i Europadomstolen.
Målet har sin bakgrund i en anmälan från Centrum för rättvisa som redan 2008 anmälde FRA-lagen till Europadomstolen. Organisationen ansåg nämligen att lagen inte uppfyllde de konventionsrättsliga kraven.
Dagens dom, som alltså kommer tretton år efter anmälan, innebär att stater visserligen har rätt att använda sig av system för massövervakning, men att det krävs tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för enskildas rättigheter. Domstolen konstaterar att FRA-lagen till stora delar uppfyller Europakonventionens krav, men att lagen brister på tre punkter.
Det handlar om att lagen, på ett otillräckligt sätt, skyddar den personliga integriteten när data delas till andra länder, att det saknas en effektiv kontroll av FRA:s verksamhet samt att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt. Därför fälls Sverige för brott mot den personliga integriteten.
– Den här domen är vägledande inte bara för Sverige utan också för andra länder i Europa som har system för hemlig massövervakning. Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa i ett pressmeddelande.
