Europaparlamentet har gett grönt ljus till nya regler som ger Eurojust, EU:s byrå för straffrättsligt samarbete, möjlighet att förvara och analysera bevis kopplade till misstänkta krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten.
Regeländringarna har drivits på av det pågående kriget i Ukraina och den svenska Europaparlamentarikern Evin Incir (S), som företrätt parlamentets socialdemokratiska grupp i förhandlingarna, är övertygad om att även svenska åklagare kommer att kunna dra nytta av dessa.
– Det är en stor vinst för Sverige då även svenska åklagare kommer kunna få hjälp av Eurojust i pågående förundersökningar om krigsförbrytelser.
Det var i torsdags förra veckan som Europaparlamentet röstade ja för att utöka mandatet för Eurojust. Beslutet innebär att Eurojust nu ges möjligheten att lagra och analysera bevis kopplade till potentiella krigsbrott. Det kan röra sig om DNA-profiler, fingeravtryck samt video- och ljudinspelningar.
Syftet med det utökade mandatet är att underlätta framtida åtal mot ryska krigsförbrytare i Ukraina, men i förlängningen är tanken att byrån ska kunna använda den nya bevisbanken för att analysera bevis i samband med misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten och andra liknande brott som begås i andra kontexter.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Stor vinst för svenska åklagare”
Den svenska Europaparlamentarikern Evin Incir (S) har företrätt den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet i de utskottsförhandlingar som hållits i ärendet. Hon säger till Dagens Juridik att det varit en prioriterad fråga för såväl Europeiska rådet som Europaparlamentet att få det utökade mandatet på plats.
– Förslaget syftar till att hjälpa rättsliga myndigheter i medlemsstater och internationella brottsmålsdomstolen. Den innehåller inga tvingande krav på myndigheterna att dela med sig av bevisning till Eurojust, men jag är övertygad om att bevisbanken ligger i alla medlemsländers och globala samfundets intressen. Som medlagstiftare är Europiska rådet, där medlemsländerna sitter, med och beslutar om instiftandet av bevisbanken. Precis som för Europaparlamentet har det varit väldigt viktigt för medlemsländerna att vi omedelbart kan påbörja arbetet med att få slut på straffriheten som just nu råder för ryska krigsförbrytare. Bevisning är därför helt avgörande.
Enligt Evin Incir är bevisbanken dessutom en stor vinst för svenska åklagare.
– Det är en stor vinst för Sverige då även svenska åklagare kommer kunna få hjälp av Eurojust i pågående förundersökningar om krigsförbrytelser, exempelvis genom att man använder bevisning från denna bevisbank, får hjälp med att analysera tillförlitligheten i bevisningen samt hitta relevanta länkar i andra länders pågående förundersökningar. Det är också enormt viktigt globalt då vi även kommer kunna bistå internationella brottsmålsdomstolen i deras arbete med att lagföra krigsbrottslingar.
”Ska veta att de kommer behöva stå till svars”
Enligt Evin Incir kommer Eurojusts bevisbank också underlätta förvaringen av bevis för Ukrainska myndigheter – något som är svårt under pågående krig.
– På grund av det pågående kriget har myndigheterna i Ukraina svårt att förvara bevisning på ett säkert sätt. Jag tycker därför det är helt rätt att EU stöttar upp genom att skapa en säker bevisförvaring. Detta kommer även till nytta för medlemsstaternas förundersökningar som genom Eurojust nu kan ta del av bevisbanken, få hjälp med att analysera tillförlitligheten i vittnesbevisning och hitta relevanta länkar i andra länders pågående förundersökningar.
Hon tillägger också att beslutet är ett ”stort steg” i kampen för respekten för internationell rätt.
– Det är ett stort steg i kampen mot straffrihet och för respekten för internationell rätt. Putin och hans lakejer ska veta att de kommer behöva stå till svars för de fruktansvärda brotten de begår och ukrainska folket ska veta att de har rätt till upprättelse. Det är helt enkelt en fråga om trovärdigheten för det multilaterala samarbetet och respekten för människovärdet.
