Förra veckan röstade Europaparlamentet ja till införandet av ett minimidirektiv i syfte att stärka skyddet för personer som rapporterar om oegentligheter, så kallad visselblåsning.
Direktivet kommer att gälla i hela EU och innefattar visselblåsning inom offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt, produkt- och transportsäkerhet, folkhälsa samt konsument- eller dataskydd.
Går längre än svensk lagstifning
Sverige har sedan drygt två år tillbaka en lagstiftning som skyddar anställda, som larmar om missförhållanden i olika situationer på arbetsplatsen, från att utsättas för represalier av arbetsgivaren.
Det nya EU-direktivet går dock längre än den lagstiftningen i flera väsentliga delar
Enligt direktivet ska det vara obligatoriskt för företag, myndigheter och kommuner, med fler än 50 anställda, att införa säkra rapporteringskanaler.
Fler anställda ska kunna varna om felaktigheter
Direktivet utökar också omfattningen av områden där anställda ska kunna larma utan risk för repressalier, som exempelvis degradering eller trakassering.
Även utomstående personer som slår larm om oegentligheter, exempelvis en närstående till en anställd, ska skyddas enligt direktivet.
Samtliga EU-länder måste även se till att visselblåsare kan ta del av oberoende information och rådgivning kring olika tillvägagångssätt, samt eventuellt rättsligt stöd.
Den nya lagen ska nu godkännas av EU-ministrarna i rådet. Därefter har samtliga EU-länder två år på sig rätta sin nationella lagstiftning efter den nya EU-lagen.
