EU-domstolen har meddelat dom i ett mål som rör det så kallade undantaget från 10-procentsregeln (numera upphävda) i de svenska reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Domstolen menar att detta strider mot etableringsfriheten.
”EU-domstolens dom får anses vara en av de större nyheterna på det skatterättsliga området på länge”, skriver Wistrands advokatbyrå.
Avgörandet innebär att bolag som tidigare vägrats avdrag för räntekostnader enligt undantagsregeln kan komma att ha rätt till avdrag vid ett omprövningsförfarande eller resning, skriver Wistrands advokatbyrå i ett pressmeddelande.
Målet rörde ett svenskt dotterbolag, Lexel, som ingick i en internationell koncern med ett franskt moderbolag. Det svenska dotterbolaget förvärvade under 2011 en andel av aktierna i ett bolag inom koncernen. För att finansiera förvärvet tog det svenska dotterbolaget ett lån från ett annat bolag inom koncernen beläget i Frankrike.
Undantag av handlingar från Skatteverkets granskning
Skatteverkets kontrollverksamhet genom revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontrollbesök begränsas av den granskades möjlighet att begära att handlingar undantas från granskning. Då undantag av handlingar från granskning kräver en begäran från den granskade, är det av stor betydelse att denne känner till vilka handlingar som inte får granskas. Tobias Almqvist redogör, mot bakgrund av lagstiftning, förarbeten och rättsfall, för reglerna och hur enskilda kan bevaka sina intressen.
Ränta på 120 miljoner kronor
Under 2013 och 2014 erlade det svenska dotterbolaget ränta som uppgick till cirka 120 miljoner kronor. Ränteinkomsterna var skattepliktiga i det franska bolaget till en skattesats om 34,43 procent. Någon faktisk beskattning av ränteinkomsten skedde däremot inte för mottagaren, eftersom det förelåg skattemässiga underskott.
Skatteverket nekade det svenska dotterbolaget avdrag för räntekostnaderna med motiveringen att det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet uppkommit var för att få en väsentlig skatteförmån, det vill säga genom tillämpning av undantagsregeln. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde att undantagsregeln inte var förenlig med etableringsfriheten.
Förvaltningsrätten instämde
Förvaltningsrätten instämde i Skatteverkets bedömning om att räntekostnaderna inte var avdragsgilla med hänsyn till undantagsregeln.
Målet överklagades till kammarrätten som fann att undantagsregeln utgjorde en inskränkning i etableringsfriheten men att inskränkningen kunde motiveras eftersom den motverkade skatteflykt och var ändamålsenlig för att säkerhetsställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd i målet och beslutade i oktober 2018 att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
EU-domstolen: En inskränkning i etableringsfriheten
EU-domstolen fann att undantagsregeln innebar en inskränkning i etableringsfriheten då bolaget skulle haft rätt till avdrag för räntekostnaderna om mottagaren hade haft hemvist i Sverige på grund av att det då skulle förelegat koncernbidragsrätt mellan bolagen. Koncernbidragsrätt kan dock aldrig aktualiseras i förhållande till utländska koncernbolag, utan endast mellan svenska.
Vidare prövade EU-domstolen om skillnaden i behandling kunde motiveras av tvingande skäl av allmänintresse, närmare bestämt om inskränkningen kunde motiveras med intresset av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt eller om det kunde motiveras för säkerställandet av en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna samt med ett gemensamt beaktande av behovet av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt och behovet av att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna.
Inga befrielsegrunder godtas
EU-domstolen fann att ingen av ovannämnda befrielsegrunder kunde godtas som motivering för inskränkningen. Undantagsregeln bedömdes således som icke förenlig med etableringsfriheten.
”EU-domstolens dom får anses vara en av de större nyheterna på det skatterättsliga området på länge, även om lagen som underkänts har upphört att gälla. Ränteavdragsbegränsningsreglerna som berörs av domen infördes den 1 januari 2013 och upphävdes den 1 januari 2019. Det föreligger dock ännu möjlighet till omprövning av beskattningen, vilket kan begäras sex år tillbaka i tiden. Det är därför möjligt att med det ordinarie omprövningsförfarandet begära omprövning för beskattningsåren 2015-2018 med anledning av EU-domstolens dom”, skriver Wistrands advokatbyrå.
Vidare skriver advokatbyrån att det härigenom öppnas en möjlighet för bolag som antingen har förvägrats, eller valt att inte yrka avdrag för räntekostnader till utländska koncernbolag inom EU/EES att i efterhand återfå skattekostnaden som varit hänförlig till räntekostnaderna.
