Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Ett kompetent biträde garanteras inte genom advokattiteln – utan genom gedigen kunskap”

Debatt
Publicerad: 2015-04-16 11:22

DEBATT/REPLIK – av jur. kand Terfa Nisébini 

 

Nyligen skrev tre delägare vid Advokatbyrå Zeijersborger & Co en debattrtikel i Dagens Juridik under rubriken ”Lotteri när personer som inte står under Advokatsamfundets tillsyn förordnas som ombud” (Dagens Juridik 2015-04-08).

Artikelförfattarna ställer sig frågande till vem som värnar klienternas rättssäkerhet när en viss del av de jurister som förordnas av domstolar och myndigheter inte står under tillsyn av advokatsamfundet. Förfarandet beskrivs som ett ”lotteri” och okunskap hos rättsvårdande myndigheter.

Som praktiserande jur.kand. på juristbyrå – och därmed inte under tillsyn av Advokatsamfundet – anser jag att artikelförfattarna har direkt fel i en rad påstående.

Att inneha en advokattitel är ingen garanti för klientens rättssäkerhet. I vart fall visar den omfattande praxis tillgänglig på Advokatsamfundet över missade överklaganden, övriga frister, försummelse, dålig processföring m.m. på det.

Inte heller utbildningen till advokattiteln ger någon garanti för klientens rättssäkerhet då advokatexamen – som allmänt känt – mer är en fråga om advokatetik än materiell utbildning eller processföring (vilket visserligen hade varit mer önskvärt).

Däremot är det självklart att det finns en tillsyn över advokater men med detta sagt fortfarande ingen utfästelse för klientens rättssäkerhet. Att kvalitén på advokater är ojämn i advokatkåren är väl sunt förnuft.

Att förfarande att utse ett offentligt biträde skulle vara som ett lotteri och behäftat med okunskap hos de aktuella myndigheterna är likväl fel. Vid tingsrätterna utses sällan annan än advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. De ”övriga” jurister som väl utses är jurister som har en erfarenhet av det aktuella rättsområdet för att kunna komma ifråga för ett förordnande, i vart fall självmant av tingsrätten utan ett uttryckligt önskemål från den enskilde.

Detsamma är när en ”övrig” jurist kommer ifråga för ett uppdrag om rättshjälp eller rättsskydd. Det är mer regel än undantag att ett förordnande genom rättshjälp eller rättsskydd inte kan komma ifråga för annan än advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå om inte denne kan uppvisa en gedigen erfarenhet inom det aktuella rättsområdet. Detta har sin grund i 26 § rättshjälpslagen om lämplighet för uppdraget.

Av 26 § framgår att till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget.

I kommentaren ”Rättshjälpslagen och annan lagstiftning om rättsligt bistånd” av Cecilia Renfors och Ebba Sverne s.108 ff. sägs: ”Som huvudregel gäller att den som förordnas som offentligt biträde (rättshjälpsbiträde) skall ha juristexamen. För att en person som inte har en sådan examen skall komma i fråga som biträde krävs att han eller hon har stora kunskaper på ett särskilt område och att detta kan medverka till att angelägenheten behandlas på ett bättre och mer effektivt sätt än annars. Den som vill förordnas som biträde har bevisbördan för att han eller hon uppfyller lämplighetskraven.

När det gäller myndigheter såsom migrationsverket innebär ovanstående att migrationsverket enligt gällande föreskrifter i första hand alltid förordnar advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå som offentliga biträden.

Om övriga jurister ska komma ifråga krävs att denne, precis som vid tingsrätterna, har erfarenhet av det aktuella rättsområdet och processvana. Men inte ens då finns dessa jurister på myndighetens ordinarie turordningslista utan kommer ifråga när klienten uttryckligen önskat ett visst biträde.

Det finns därmed vissa riktlinjer att följa vid ett offentligt förordnade av domstolarna och myndigheter.

Att saken är annorlunda när det gäller privata ombud (det vill säga inte offentligt biträde) i en process är väl en självklarhet men det torde väl artikelförfattarna vara medveten om skillnaden därom. Så ja – i teorin kan faktiskt vem som helst som talar svenska, kalla sig jurist, driva juridisk verksamhet och begära att få offentliga förordnande men om denne sedan de facto får ett offentligt förordnande är inte lika självklart.

Ett kompetent biträde garanteras således inte genom att biträdet står under tillsyn av advokatsamfundet, ett kompetent biträde garanteras genom gedigen erfarenhet och kunskap inom det aktuella rättsområdet med klientens intressen i främsta rummet.

En tillsynsmyndighet med en övergripande tillsyn över samtliga verksamma jurister – advokater såväl som icke advokater – hade varit mer önskvärd.

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: