Etik är ingen egenskap, det är en färdighet – något man måste träna sig till.
Precis som med biceps krävs det hårt jobb, träning och kanske en PT för att lyckas bygga musklerna så stora som du vill.
Det säger Michaela Ahlberg, författare och specialist på etik- och complianceområdet.
– Etik är heller ingen ”krockkudde”, som att ha ett litet säkerhetsutrymme mot lagens gränser. Etiken är våra gemensamma värdegrunder, så om man istället tänker värderingar underliggande lagstiftningen som kan hjälpa mig att förstå varför det finns en särskild lagstiftning överhuvudtaget.
2014 fick Michaela Ahlberg uppdraget att städa upp i Telias organisation efter den så kallade Uzbekistanskandalen när hon anställdes som Chief Ethics & Compliance officer på bolaget.
Hon hade tidigare arbetat som Chief Compliance and Ethics Officer på Volvo Cars och tidigare haft rollen som chef för Legal and Compliance på Nokia Siemens Networks i USA och MellanÖstern Afrika. Frågor om regelefterlevnad och etik var, föga förvånande, hennes specialitet.
Under åren på Telia startade hon bland annat upp ett antikorruptionsprogram, en ny enhet med fokus på bedrägeri- och korruptionsfrågor samt en visselblåsarfunktion.
Tilldelades stipendie
Idag ägnar sig Michaela Ahlberg bland annat åt att skriva böcker. Hon är precis färdig med en ny upplaga av The Grey Zone, som hon skrivit tillsammans med Anna Romberg. Hon är också i full fart med ett nytt projekt, en läroplattform med verktyg som ska hjälpa arbetstagare att navigera rätt vid etiska utmaningar, Leading with Ethics And Purpose, LEAP.
2023 tilldelades hon stipendiet Otto Rydbecks stipendium i affärsjuridik för ”engagerad och orädd insats till främjande av god affärsetik”.
”Stötande på flera plan”
Idag spenderar Michaela Ahlberg större delen av sin tid i Frankrike, men besöker Sverige med jämna mellanrum. Hon är också, från tid till annan, aktiv i debatten om korruption, etik och regelefterlevnad.
Nyligen skrev hon en debattartikel i Dagens ETC, där hon riktade skarp kritik mot Ericsson och Spotifys beslut att sponsra Donald Trumps installationsceremoni.
– Jag finner det stötande på flera plan, säger hon till Dagens Juridik.
– Vi vet att det amerikanska politiska systemet är korrupt på det sätt att de allra flesta politiker är öppna för donationer från olika företag och intressen. Vi ser gång på gång hur politiker fattar helt obegripliga beslut – om man inte tar med i ekvationen att de är sponsrade av till exempel livsmedelslobbyn, vapenlobbyn, pharmalobbyn, oljebolag och så vidare. Resonemanget att man inte låter sig påverkas är barnsligt, det kan ju var och en se att man gör. Det känns väl inte alls trevligt att svenska bolag stöttar detta korrupta system – helt oavsett vad man tycker om president Trump, säger hon till Dagens Juridik.
”Distinktionen är viktig – inte semantisk”
De senaste åren har det pratats om en ”compliancevåg” som sköljer över företagen. En del beskriver regleringarna som en börda medan andra menar att reglerna är självklara och helt nödvändiga.
Michaela Ahlberg är noga med att understryka att hon inte arbetar med compliance utan med ethics & compliance.
– Jag tycker distinktionen är viktig och inte semantisk. Etik och att förstå hur man skall förhålla sig till begreppet tror jag är en grundläggande aspekt för compliance arbete, och det kräver metodiskt arbete. Man är inte född ”etisk” eller har fått den ”med modersmjölken” – man får träna sig.
Hon säger att hennes jobb är att tydliggöra lagar och regler och etablera den grundläggande plattformen för effektivt compliancearbete, för att sedan, med det som bas, inspirera och utmana till kritiskt tänkande, etiska överväganden, jobbiga diskussioner och personligt ledarskap.
– Det är lätt att fokusera på ”the bad apple”, men jag vill hellre fokusera arbetet på alla bra människor och att stötta dem att fatta så bra beslut som möjligt. Det är ju summan av alla beslut och handlingar, på alla nivåer, som skapar kulturen i organisationen.
Du är en av pionjärerna på området – hur har synen på den här typen av frågor förändrats med åren?
– Jag har faktiskt i stort sett behållit min grundläggande syn på ethics & compliance-arbetet, men det är klart att med åldern och erfarenheten så har mitt angreppssätt och metodologi ändrats. Jag är inte särskilt intresserad av att göra massa saker för att det skall rapporteras hit och dit. Jag vill göra saker som verkligen gör skillnad, och en hel del saker jag gjort har jag efteråt begripit har fallit i glömska så fort jag själv försvunnit från organisationen. Jag har ett större fokus numera på det personliga ledarskapet, etik och kultur.
”Vår roll är att ställa frågor – inte svara på frågor”
Hur ska man då göra för att bygga en god och sund affärskultur i ett bolag?
Frågar man Michaela Ahlberg är det viktigt att förstå att det inte är juristens uppgift att sitta inne på alla svar. Tvärtom.
– Jurister är ofta programmerade att komma med svar, vilket ju är korrekt när det handlar om frågan ”vad säger lagen?”, men när det handlar om etik, kultur och det personliga ledarskapet, ansvar och ”vad är rätt ?”, då handlar vår roll om att ställa frågor.
– Att ställa de relevanta och ibland obehagliga eller i vart fall lite jobbiga frågorna. Jag tycker också det är viktigt att inte stirra sig blind på styrelsen och executive management, de är såklart inte oviktiga men de är ganska få, i förhållande till resten av organisationen. Kultur byggs också ute i organisationen, på fabriksgolvet och bland alla medarbetare som sitter runt om i världen. Lägg mer krut där.
– Jag blir fortfarande förundrad över att det är så få initiativ som jobbar både på bredden och djupet i organisationen, där kan man som specialist se till att i vart fall dina program är så utformade att det öppnar upp organisationen och skapar nya konversationer och konstellationer.
Hur förändrar man en redan etablerad kultur till det bättre?
– Det beror ju lite på vad du har för etablerad kultur, mer specifikt. Det kan vara ett bra ställe att börja på – ta reda på vilken kultur organisationen egentligen har. Gör jobbet själv och outsorca det inte till en konsult, specialister är jättebra att hjälpa till med tillvägagångssätt och erfarenheter, men gör intervjuer, lär känna din organisation och gå vidare själv. Gärna tillsammans med någon i HR – se till att bredda din impact genom att jobba med andra funktioner i verksamheten.
– Kommer man in som Ethics och Compliance-specialist i ett företag eller organisation där man haft något problem av något slag, kanske en korruptions- eller kvalitetsproblematik eller något annat som gått fel, så är mitt mest grundläggande tips att man börjar med att se till att man är transparent och att man har bett om ursäkt på ett godtagbart sätt, vilket är en konst i sig och skall inkludera ersättning till de som lidit skada.
Behöver svenskar, i generella termer, öka sin kunskap om etik och korruption? Tar vi för lätt på de här frågorna?
– Jag tror att de allra flesta vill vara etiska, men tror att det är en egenskap som vi har. Vi måste dock förstå att etik är ingen egenskap, det är en färdighet, som man får träna sig till och jobba på för att upprätthålla. Tänk muskler, tänk personlig tränare och träningskompisar. Vi överskattar gravt våra etiska muskler och vi gillar inte särskilt att träna dem, det är ofta förenat med en hel del friktion och obehag.
– Etik är heller ingen ”krockkudde” som att ha ett litet säkerhetsutrymme mot lagens gränser. Etiken är våra gemensamma värdegrunder, så om man istället tänker värderingar underliggande lagstiftningen som kan hjälpa en att förstå varför det finns en särskild lagstiftning över huvudtaget.
– Korruptionslagstiftningen är ett bra exempel – förstår man hur korruption förstör samhället, vårt gemensamma fundament, vår demokrati och hur korruption hela tiden ökar klyftan mellan rika och fattiga, mellan utsatta och skyddade, mellan överflöd och misär och hur korruption ligger i vägen för samtliga av våra gemensamma mål om en bättre framtid, ja då förstår vi bättre varför korruption måste bekämpas med kraft.
