När överföringar om 3 miljoner kronor gjordes var inte Alexander Ernstberger på obestånd och därmed har inte hans pappa gynnats framför andra borgenärer. Det menar Ernstbergers pappa i ett svaromål. Samtidigt menar konkursboet att Alexander Ernstberger var på obestånd vid de aktuella överföringarna och att pengarna ska därför betalas åter.
Det är inte bara Pensionsmyndigheten som försöker nysta upp var pengar finns att hämta efter domarna i Allra-härvan. Pensionsbolaget Allras tidigare vd Alexander Ernstberger dömdes 2021 i hovrätten till sex års fängelse och tio års näringsförbud för trolöshet mot huvudman grovt brott, grovt tagande av muta samt mutbrott grovt brott. Domen resulterade även i att Alexander Ernstberger tillsammans med de meddömda tidigare kollegorna solidariskt ska betala 170 miljoner kronor i skadestånd till Pensionsmyndigheten.
Alexander Ernstbergers konkursbo, med hjälp av konkursförvaltaren från Carler advokatbyrå, driver just nu en talan mot Allra-vd:ns pappa för att han ska betala tillbaka drygt 3 miljoner kronor till konkursboet, vilket Dagens Juridik tidigare skrivit om. Det handlar om överföringar som gjorts till pappans konton efter den friande domen i tingsrätten – då när Alexander Ernstberger återigen kom åt sina låsta bankkonton.
Efter den fällande hovrättsdomen låstes bankkontona igen och Alexander Ernstberger försattes i konkurs i januari 2022.
Utgjort en regleringar
Pappan har, genom sina ombud från Setterwalls Advokatbyrå, uppgett att överföringarna till honom har utgjort reglering av en skuld då han bland annat betalat amorteringar av sin sons villalån medan hans bankkonton var låsta. Betalningarna har skett dels från honom privat och dels via hans bolag.
Konkursboet har dock i stämningsansökan pekat på att pappan inte lyckats visa att det rörde sig om en återbetalning. Inga underlag för detta har lämnats in.
I ett svaromål kritiserar pappan, genom sina ombud, konkursboets stämningsansökan.
”Genom vad som anförs i stämningsansökan förefaller konkursboet antingen ha missförstått bevisbördans placering eller möjligen av strategiska skäl försöka skjuta över bevisbördan på återvinningssvaranden”, skriver ombuden från Setterwalls advokatbyrå
Ombuden skriver att det antyds att han skulle ha bevisbördan för återbetalningarnas rättsliga status och andra omständigheter. De pekar på att konkursboet efterfrågar tillräckliga underlag som kan styrka hans påståenden om att summorna som förts över från Alexander Ernstbergers konton är återbetalningar av skulder. I själva verket är det konkursboet som har bevisbördan för att samtliga förutsättningar för återvinning föreligger, menar ombuden från Setterwalls Advokatbyrå. Konkursboet ska kunna styrka påståendet att det konkursboet har en fordran på pappan, vilket innefattar bevisning om vad betalningarna till honom i rättsligt avseende utgör enligt konkursboets påstående.
Vidare menar pappan att det åvilar konkursboet att styrka tidpunkten för obeståndet samt påståendena att Alexander blev insolvent genom återbetalningarna till pappa som enligt påståendet ska ha gynnats på ett otillbörligt sätt och att återbetalningarna utgjort en gåva eller ett efterskänkande av en skuld med mera.
Frysta bankkonton
Pappan uppger, via sina ombud, att hans son Alexander Ernstberger inte alls var på obestånd vid tidpunkten för återbetalningarna, den 14 respektive 24 februari. Vidare uppger han att såväl betalaren som betalningsmottagaren är eniga om att betalningarna utgjorde återbetalning av ett lån.
Vidare uppger pappans ombud att för det fall att Alexanders skulle anses vara på obestånd vid tidpunkten för överföringarna i februari 2020, eller att han kom på obestånd genom återbetalningarna har pappan saknat, eller bort sakna, insikt om obeståndet.
Vidare menar pappan att om han inte hade betalat sonens räntor och amorteringar på villan under tiden sonen satt häktad och bankkontona var frysta så hade Alexander brutit mot sitt kreditavtal med banken och i förlängningen hade hans fastighet på Lidingö blivit föremål för tvångsförsäljning.
”Det konkursboet missat är att under tiden Alexanders egendom var belagd med kvarstad steg hans fastighet på Lidingö med ett värde om cirka 50 miljoner kronor. Denna värdeutveckling har alltså kommit borgenärskollektivet till godo och är en direkt följd av låneupplägget mellan N.N (pappan reds.anm.) och Alexander. Om det inte varit för N.Ns betalningar hade till gångarna i konkursen alltså varit cirka 50 miljoner kronor lägre”, skriver pappans ombud.
Vidare skriver ombuden att det är ”uppenbart att konkursboet greppar efter halmstrån beträffande otillbörlighetspåståendet”.
Står fast vid var bevisbördan ligger
Konkursförvaltaren, från Carler advokatbyrå, står dock fast vid att pappan via sina ombud bör inkomma med underlag som efterfrågas samt en tydlig redogörelse för bestridande av återbetalningsskyldigheten för hela det mottagna beloppet om drygt 3,6 miljoner kronor.
Vidare tillbakavisar konkursboet att någon konkret risk förelegat för tvångsförsäljning av Alexander Ernstbergers fastighet.
”Konkursboet har inte fått några indikationer från vare sig Kronofogden eller Ålandsbanken i egenskap av kreditgivare för att en tvångsförsäljning av Alexander Ernstbergers fastighet övervägdes under perioden”, skriver konkursförvaltaren.
Det framgår att Alexander Ernstberger hade sina bolån hos Ålandsbanken som hade säkerhet i såväl fastigheten som samtliga aktier i S2 Invest AB där det vid tidpunkten fanns ett fritt eget kapital om i vart fall 75 miljoner kronor. Ålandsbanken har därmed haft en säkerhet för sin fordran, enligt konkursförvaltningen.
KOnkursförvaltaren uppger dessutom att den tiden då pappa n ska ha gjort sina utlägg var under en period då Alexander Ernstberger enligt såväl Kronofogden som Ålandsbanken fritt har kunnat förfoga över sina bankkonton.
Konkursförvaltaren menar att huvudregeln är att den som påstår en omständighet bär bevisbördan för påståendet. Pappan påstår att han har haft en fordran mot sin son som reglerats genom överföringarna ill honom. Lånet har inte formaliserats i ett låneavtal. Konkursförvaltaren står alltså på sig att det är pappan som bär bevisbördan för att visa att ett skuldförhållande förelegat i februari 2023.
Konkursboet uppger att det inte kan identifiera några överföringar från pappan till Alexander Ernstberger före februari 2020 och har heller inte fått del av några underlag som visar att pappan har gjort utlägg för Alexander Ernstbergers räkning. Konkursboet kan i och för sig vitsorda att Alexander Ernstberger under perioden mars 2018 – januari 2020 erhållit överföringar uppgående till nära 2,5 miljoner kronor från pappans företag.
Enligt konkursförvaltningen har Alexander Ernstberger i första hand hamnat på obestånd när de warrantaffärer som av domstol har bedömts vara brottsliga genomfördes senast den 30 maj 2012 (i enlighet med brottmålsdomen). I andra hand har Alexander Ernstberger i vart fall varit på obestånd den 31 oktober 2017. Under alla omständigheter har Alexander Ernstberger varit på obestånd, eller kom i vart fall på obestånd, när överföringarna verkställdes i februari 2020.
