Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att IP Only får göra avdrag för transaktionsutgifter, om 20 miljoner kronor, från EQT:s uppköp.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom förklarat att transaktionsutgifter i samband med förvärv av aktierna i ett underskottsföretag får beaktas vid beräkning av beloppsspärren.
Detta har domstolen kommit fram till i ett avgörande där fiberleverantören IP Only och IP Only Networks är part mot Skatteverket. Bolagen hade outnyttjade underskott på totalt 525 miljoner kronor.
– Vi var ombud för bolagen och anser såklart att det är glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen helt går på vår linje i den nu aktuella frågan. Det är vidare bra att den nu aktuella frågan har fått sitt slutliga svar då det är en frekvent förekommande fråga och i många fall avser högst betydande belopp för bolagen, säger Fredrik Berndt och Anders Lilja på skatte- och transaktionsbyrån Svalner.
EQT:s förvärv
Under 2013 förvärvades i 99 procent av aktierna i IP Only och IP Only Networks av EQT för 238 miljoner kronor. Både moderföretaget som dess dotterföretag hade då skattemässiga underskott från tidigare år. Vid beräkningen av hur stor del av dessa underskott som enligt beloppsspärren skulle falla bort till följd av ägarbytet inkluderade bolagen, som en del i EQT:s utgift för förvärvet, transaktionsutgifter om drygt 20 miljoner kronor.
Den här typen av underskott går i vissa fall att kvitta mot vinster och företag kan på så sätt, helt lagligt, minska sin skatt.
I det underskott som IP-Only dragit av har koncernen lagt in 20 miljoner kronor i utgifter för konsulter, avtal och värderingar i samband med EQT:s förvärv.
Staten har satt upp begränsningar för hur stora underskott som får kvittas bort. Bakgrunden är att det framför allt under 1990-talet förekom handel med så kallade skalbolag vilket innebar att vinstgivande bolag köpte upp förlustbolag enbart i syfte att slippa undan skatt.
För att förhindra handel med underskottsföretag finns regler som begränsar rätten att utnyttja tidigare års underskott om företaget byter ägare. En sådan regel är den så kallade beloppsspärren. Den innebär att underskottsföretaget, i detta fall IP Only och IP Only Networks, inte får dra av tidigare års underskott till den del underskotten överstiger 200 procent av köparens utgift för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Skatteverkets beslut
Skatteverket beslutade att beloppsspärren skulle beräknas utan hänsyn till transaktionsutgifterna. Såväl IP Only som IP Only Networks överklagade Skatteverkets beslut.
Både Förvaltningsrätten i Uppsala och Kammarrätten i Stockholm avslog emellertid bolagens överklaganden med motiveringen att köparens transaktionsutgifter inte kan anses utgöra någon ersättning för att förvärva det bestämmande inflytandet över bolagen.
IP Only och IP Only Networks överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att EQT:s transaktionsutgifter ska få beaktas när beloppsspärren bestäms.
Högsta förvaltningsdomstolen delade dock bolagens uppfattning och konstaterade att köparens transaktionsutgifter i samband med förvärv av andelar i ett underskottsföretag ska få beaktas som en del av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet.
Domstolen ansåg att en sådan tolkning följde av det övergripande syftet med de nu aktuella reglerna.
Förhindra att köpare drar nytta av underskottsavdrag
Domstolen konstaterar i beslutet att ”genom att relatera storleken på underskotten till köparens utgift för att förvärva underskottsföretaget ska alltså skattemässigt och affärsmässigt motiverade förvärv kunna skiljas från varandra. Tanken är att tidigare års underskott inte ska påverkas av en ägarförändring om köparen är beredd att betala så pass mycket för företaget att affären inte skulle ha varit lönsam om köparen endast eller huvudsakligen hade varit ute efter företagets underskottsavdrag”.
Vidare skriver domstolen att det genom denna bedömning saknas betydelse om betalningen avser köpeskilling för andelarna eller transaktionsutgifter i samband med andelsförvärvet.
Högsta förvaltningsdomstolen anser därför att EQT:s transaktionsutgifter i samband med förvärv av andelarna i de så kallade underskottsbolagen IP Only ska betraktas som ”en del av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet”.
Högsta förvaltningsdomstolen pekar på att underinstanserna endast fokuserat på att transaktionsutgifter inte ska beräknas och att de inte prövat om köparens utgifter i det nu aktuella fallet är av sådant slag och har sådan anknytning till förvärvet att de ska få beaktas vid beräkningen av beloppsspärren. Utgifterna bör i ett sådant fall ha en så nära koppling till förvärvet att de vid redovisningen ska räknas in i anskaffningsvärdet för andelarna.
”Högsta förvaltningsdomstolen bör inte som första instans ta ställning till i vilken utsträckning de i målen aktuella utgifterna ska få beaktas. Målen ska därför visas åter till Skatteverket för prövning av den frågan”, skriver Högsta förvaltningsdomstolen.
