Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) som utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller framförallt användningen av hemliga tvångsmedel.
Riksrevisionen konstaterar att nämnden i och för sig ”utför sina tillsynsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt”. De skriver att ”myndighetens uttalanden och underrättelser är tydliga och välmotiverade samt att de brottsbekämpande myndigheterna tar nämndens uttalanden om regelefterlevnad på allvar och följer dessa”.
Riksrevisionen har dock också funnit ett antal förhållanden som ”kan påverka verksamhetens effektivitet”.
Hög tjänstledighet påverkar
Ett sådant förhållande är myndighetens storlek. Riksrevisionen skriver att nämnden är ”en relativt liten myndighet med en periodvis mycket hög tjänstledighet bland personalen”, vilket i första hand gör nämndens egen verksamhet sårbar men som även kan ”få konsekvenser för de myndigheter som är föremål för tillsynen”.
Även nämndens prioriteringar kan enligt Riksrevisionen påverka tillsynsverksamheten eftersom nämnden låter frågor om enskilda personers integritet gå före den tillsyn som myndigheten utför på eget initiativ.
Enskilda ärenden resurskrävande
Riksrevisionen skriver att det finns ”en risk för undanträngningseffekter” eftersom det ökade antalet kontroller på enskildas begäran under senare år har ”tagit en ökad del av myndighetens resurser i anspråk på bekostnad av tillsynsverksamheten”.
Riksrevisionen bedömer att det finns en risk att nämnden på grund av detta ”inte kan fullgöra sin uppgift”.
Riksrevisionen konstatera också att myndigheter i en del fall inte följer nämndens rekommendationer och att det finns otydligheter om det kanslistöd som nämnden får från Säkerhetspolisen.
