En 18-åring som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd tog livet av sig.
Nu kritiseras Migrationsverket av JK för sin bristande handläggning av ärendet – men slipper betala skadestånd då det inte funnits någon grund för detta.
Två bröder kom från Afganistan och ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsskäl i november 2015. Bröderna placerades först på varsitt boende men ena brodern, som hade en synnedsättning, uttryckte att han ville bo med sin bror och därför placerades de i samma familjehem.
Den synskadade brodern började skola i augusti 2016, medan den andra brodern startade skolan direkt.
Omplacerades av kommunen
När den synskadade brodern fyllt 18 år valde kommunen att omplacera honom då ”han inte hade ett sådant omfattande vård- och behandlingsbehov att placering enligt socialtjänstlagen var nödvändig”. Detta överklagades av brodern där han menar att man inte tagit hänsyn till hans omfattande vård- och behandlingsbehov samt hans psykiska ohälsa.
Förvaltningsrätten I Göteborg avslog överklagan och angav som skäl att det inte var visat att han hade behov som inte kunde tillgodoses genom placering genom Migrationsverkets försorg. Fortsatt familjehemsplacering var därför inte nödvändig.
När den synskadade brodern fick beskedet blev han orolig och ska ha sprungit framför en lastbil, enligt en mottagningsenhet som han besökte, men överlevde detta. Det framkom där att han led av självskadebeteende. Han uttryckte att han var i stort behov av IBO-placering, institutionsboende, vilket han fick i mars 2017. Efter en incident på boendet gjordes bedömningen att han skulle flyttas till en annan placering. Han flyttades då till ett boende närmare den yngre brodern.
18-årige brodern tog sitt liv efter beskedet
Asylutredningar gjordes avseende båda bröderna under våren och sommaren 2017 och den 23 augusti samma år fattade Migrationsverket beslutet att avslå bådas ansökningar om uppehållstillstånd och utvisa dem till Afghanistan.
När det gäller den 18-årige brodern gjorde myndigheten bedömningen att det inte framkommit sådana omständigheter som gjorde sannolikt att han riskerade förföljelse i hemlandet eller att det fanns något hotbild. Således ansåg Migrationsverket att han var varken flykting eller alternativt skyddsbehövande. Myndigheten gjorde även bedömningen att det inte framkommit några omständigheter som enskilt eller sammantaget var synnerligen ömmande enligt utlänningslagen.
Gällande den yngre brodern gjordes samma bedömning avseende risken för förföljelse samt att han genom sin bror hade ett nätverk i Afghanistan. Det saknades därför ”grundad anledning att anta att han i egenskap av barn skulle löpa en individuell risk att utsättas för våld och andra övergrepp som utgör sådan omänsklig och förnedrande behandling som avses i utlänningslagen”. Migrationsverket bedömde därför att han inte var alternativt skyddsbehövande eller i övrigt skyddsbehövande. Inte heller ansåg Migrationsverket att det framkommit några omständigheter som var synnerligen ömmande enligt utlänningslagen.
Den 18 september 2017 underrättades den 18-årige brodern om beslutet. Den 20 september tog han sitt liv.
Yngre brodern fick uppehållstillstånd
Den yngre brodern överklagade senare Migrationsverkets beslut och beviljades uppehållstillstånd. Efter händelsen gjorde Migrationsverkets rättsavdelning en ärendegenomgång och en rättslig analys av handläggningen i brödernas ärenden. Där kom man bland annat fram till att det inte bedömdes rimligt att hänvisa till den äldre brodern som manligt nätverk på det sätt som skett i den yngre broderns ärende. Utredningen bedömdes ha sådana brister att det på tillgängligt material inte fanns tillräckligt grund för avslagsbeslut.
Justitiekanslern riktar nu kritik mot Migrationsverket för att man ” uppenbarligen inte säkerställt att handläggarna och beslutsfattarna haft tillgång till uppdaterad information eller tillräcklig kunskap och kännedom om den relevanta landinformation som fanns”.
Inget skadestånd
Vidare ser JK allvarligt på de brister som framkommit och understryker vikten av att myndigheten utreder ärendena noggrant och tar ställning till samtliga av de omständigheter som åberopas.
JK ser, trots detta, positivt på att Migrationsverket i nära anslutning till utvisningsbesluten den 18-årige broderns bortgång gjort en genomgång av ärendena för att dra lärdom och förbättra kvaliteten på framtida utredningar och beslut. De brister som framkommit är dock så allvarliga att Migrationsverket ska kritiseras för handläggningen av brödernas ärenden.
Något skadestånd betalas dock inte ut då det, enligt JK inte finns någon grund för ideellt skadestånd på grund av överträdelse av Europakonventionen eller ideell ersättning enligt skadeståndslagen.
