En kartläggning som Sveriges Radios Ekot gjort visar att domstolarnas utredningar kring flyktingbarn ofta drar ut på tiden. Regeringens mål är att handläggningstiden för dessa fall ska vara högst två månader, men i alla fyra migrationsdomstolarna är den genomsnittliga handläggningstiden längre – mellan tre och fem månader.
– För det enskilda barnet betyder det enormt mycket, den här väntan att inte veta vad som ska hända. Fem, sex månaders i ett barns liv, det är en väldigt lång tid, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, till Ekot.
Vid migrationsdomstolen i Luleå är den genomsnittliga handläggningstiden fem månader – alltså mer än dubbelt så lång jämfört med regeringens mål. Victoria Bäckström, lagman vid Förvaltningsrätten som ansvarar för migrationsdomstolen, menar att det beror på personalbrist.
– Det fanns en beräkning på antalet inkommande migrationsmål när Migrationsdomstolen i Luleå startade men den har visat sig inte alls stämma. Vilket gjorde att vi inledningsvis helt enkelt hade anställt för lite människor, säger hon till Ekot.
Men Elisabeth Dahlin vid Rädda Barnen anser inte att resursbrist är ett giltigt skäl till att ensamkommande barn får vänta så länge på att få veta om de fått asyl eller inte:
– Vi tycker att regeringen behöver se över hur domstolarna kan få mer resurser att hinna med så att inte barnen drabbas. Ett exempel är ju att man kanske behöver införa fler migrationsdomstolar i landet.
Foto: Leif R Jansson / TT
