Idag sker en betydande del av företagandet i Sverige i ekonomiska föreningar. Sedan föreningslagen trädde ikraft för 20 år sedan har de förhållanden som de ekonomiska föreningarna verkar genomgått stora förändringar. Dessutom har det även skett förändringar inom associationsrätten i övrigt, främst genom tillkomsten av en ny lag för aktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2006.
Föreningslagsutredningen föreslår nu ändringar som ska förenkla beslutsfattandet i ekonomiska föreningar. Förslaget innebär bland annat ett avskaffande av föreningslagens krav på att vissa slag av beslut måste fattas på två föreningsstämmor, till exempel beslut om stadgeändringar.
Utredningens förslag innebär också utökade möjligheter att använda modern teknik, till exempel e-post, i beslutsfattandet och i kommunikationen mellan föreningen och medlemmarna. Det lämnas också förslag som ska stärka medlemmarnas deltagande i beslutsprocessen, bland annat i fråga om rätt till ombud och biträde.
Andra ändringar som föreslås är också att:
– Det införs ett förenklat förfarande för att upplösa en ekonomisk förening som alternativ till frivillig likvidation.
– Tiden för kallelse på okända borgenärer i samband med likvidation minskas från sex månader till två månader.
– De så kallade bosättningskraven för bland annat styrelseledamöter, verkställande direktör och revisor avskaffas.
– Bolagsverket övertar vissa arbetsuppgifter från länsstyrelserna och kronofogdemyndigheten.
Ändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 bedöms leda till en minskning av de administrativa kostnaderna för ekonomiska föreningar.
Källa: Blendow Lexnova
