En enhetschef på ett habiliteringscenter lämnade ut sekretessbelagda uppgifter om en huvudman till en överförmyndarnämnd.
Nu kritiseras hon av JO för sitt agerande – trots att hon agerat för huvudmannens eget bästa.
En enhetschef på ett habiliteringscenter i Region Stockholm anmälde till överförmyndarnämnden att en god man till en huvudman ansågs vara olämplig. I samma anmälan lämnade enhetschefen sekretesskyddade uppgifter om huvudmannen – utan att det fanns någon sekretessbrytande bestämmelse i lag som gav henne rätten att göra detta. Det ansåg huvudmannen, som JO-anmälde enhetschefen.
Styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde har i ett yttrande till JO dock gjort gällande att enhetschefens kontakt med överförmyndarnämnden var befogad och hänvisade till en analog tolkning av bestämmelser i hälso- och sjukvårdsförordningen, samt att det mot bakgrund av hälso- och sjukvårdspersonalens vårdansvar var ett nödvändigt utlämnande. Man har dock ”beklagat att mer sekretesskyddad information än nödvändigt lämnades genom den aktuella anmälan”.
Enhetschefen kritiseras
JO slår dock fast att de bestämmelser som styrelsen hänvisat till i sitt yttrande inte var tillämpliga när enhetschefen lämnade ut uppgifterna till överförmyndarnämnden. Inte heller har det, enligt JO, framkommit att utlämnandet av de sekretesskyddade uppgifterna var nödvändigt för att habiliteringscentret skulle kunna fullgöra sin verksamhet, eller att någon annan sekretessbrytande bestämmelse var tillämplig.
Även om JO säger sig ha förståelse för att hälso- och sjukvårdspersonalen har agerat utifrån vad som uppfattats vara patientens bästa kritiseras enhetschefen för att hennes anmälan innehöll sekretessbelagda uppgifter.
