En kvinna hade överklagat Skatteverkets beslut att inte medge henne slutgiltigt uppskov på kapitalvinst då hon förvärvat en bostad i England. I länsrätten anförde hon att hon förvärvat en så kallad leasehold och att denna boendeform var jämförbar med bostadsrätt. Hon menade även att leasehold var den vanligaste boendeformen i England, och att det var mycket svårt, om inte omöjligt, att förvärva någon annan bostadstyp som motsvarade den bostadsrätt som hon haft i Sverige.
Länsrätten fann dock att kvinnan inte visat att den nyttjanderätt som hon förvärvat medförde något direkt ägande i fastigheten eller att förvärvet utgjorde en andel i en ekonomisk förening eller bolag som medför bostadsrätt. Mot denna bakgrund kunde den aktuella bostaden inte anses uppfylla kraven på ursprungsbostad och slutligt avdrag för uppskovsbelopp kunde heller inte medges.
I överklagande till kammarrätten anförde kvinnan att de omständigheterna att en leasehold förvärvas för en köpesumma, är överlåtbar och att den går att pantsätta som säkerhet för lån alla visar på påtagliga likheter med den svenska bostadsrätten. Hon menade även att möjligheterna till uppskov framstod som ytterst begränsade för de som flyttar till Storbritannien eftersom leasehold som bostadsform var den överlägset vanligaste i landet.
Kammarrätten konstaterar att kvinnans nyttjanderätt, så som länsrätten funnit, inte uppfyller de krav på ersättningsbostad som föreskrivs i inkomstskattelagen. Den omständigheten att så kallad leasehold har många likheter med svensk bostadsrätt ändrar inte denna bedömning. Någon rätt till avdrag med uppskovsbelopp föreligger därför inte och mot denna bakgrund måste kvinnans överklagande avslås.
Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se
