En tredjedel av befolkningen har minskat sitt sparande och återbetalning av lån, enligt en ny enkät från Nordea. Många väljer fortsatt konsumtion framför att spara. Det är en betydande risk, både för individ och samhället, menar Anders Stenkrona, sparekonom på banken.
– Om hushållen fortsätter konsumera som idag är risken stor att deras ekonomiska buffert för framtid urholkas. Risk finns också att detta kan bidra till fortsatt hög inflation, säger Anders Stenkrona, sparekonom på banken.
På uppdrag av Nordea gjorde SYNO i början av 2023 en undersökning av svenskarnas spar- och konsumtionsmönster. Enkäten som besvarades av 1000 respondenter visar att högre kostnader för el, mat, bränsle och räntor får svenskarna att minska sin konsumtion och sitt sparande.
– Att en tredjedel minskar sitt sparande innebär sannolikt att de redan dragit ner på andra kostnader. Att dra ner ytterligare skulle troligen orsaka en livsstilsförändring. Många prioriterar att försöka bibehålla sin livsstil idag istället för att se till sin framtida ekonomi, säger Anders Stenkrona.
Kostnadshöjningarna riskerar att fortsätta
Han uppger att det minskade sparandet kan ses som negativt, men samtidigt är det positivt att hushållen haft ett sparutrymme överhuvudtaget. Sparförmågan har fungerat som stötdämpare när nu de ökade kostnaderna slår till.
Samtidigt pekar mycket på att minskat sparande bland hushållen begränsar räntehöjningarnas förmåga att bromsa inflationen. Att svenskarna minskar sitt sparande till förmån för fortsatt konsumtion kan bidra till att kostnadshöjningar fortsätter.
– Hushållen tar sig råd att fortsätta konsumera genom att spara mindre. Det kan bli ett problem på lite längre sikt, säger Ander Stenkrona.
Oro och paus för planer
Enkätsvaren pekar även på att många känner oro för att förlora jobbet och därför pausar framtidsplaner. En regelbunden lön från jobb utgör grunden för konsumtion. Oro att förlora jobbet förklarar varför ensamstående i undersökningen i större utsträckning pausar sina planer. Ensamstående i studien är också mindre optimistiska om sin ekonomiska framtid.
Enligt Nordea går det ändå att skönja tecken på framtidstro. Hela 80 procent av befolkningen är optimistisk till att bygga ett framtida ekonomiskt överskott. Här utmärker sig de yngre i enkäten och även de som uppgivit att de har det gott ställt.
”Den kanske viktigaste insikten är ändå att den som förstår sin ekonomi och har kontroll på den också ser optimistiskt på framtiden”, skriver Nordea i pressmeddelandet.
