Flera olika metoder och vägar för att bli en attraktiv arbetsplats finns beforskade som effektiva. Samtidigt är det endast en mycket liten del av arbetsplatserna i Sverige som klarar av att praktiskt genomföra förbättringsprocessen och de facto bli attraktiv. Följande detta resonemang brukar en forskare som heter Jeffrey Pfeffer driva tesen att om vi vet så mycket varför händer så lite på arbetsplatserna? Detta är en i högsta grad relevant frågeställning och inte alldeles lätt att besvara.
Mitt syfte med denna krönika är inte att besvara denna omfattande frågeställning kring hinder i förbättringsarbetet utan istället visa på en konkret metod som stöd i arbetet nämligen att arbeta med utmärkelseprocesser. Det finns flera olika organisatoriska utmärkelser som det går att utvärdera sin organisation gentemot, bland annat de i Sverige mest framträdande Utmärkelsen Svensk Kvalitet som delas ut SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling samt Sveriges bästa arbetsplats som försäkringsorganisationen Alecta står bakom. Det finns även ett annat positivt organisatoriskt utvärderingsinstrument – Socialt index – som jag kommer belysa i en senare krönika. Socialt index har dock än så länge ingen utmärkelse kopplat till sig här i Sverige.
Grundtanken i utmärkelseprocesserna är att genomlysa organisationen och ge förslag till förbättringar utifrån de grundläggande värderingar som utmärkelsen baserar sig på. Examinatorer går sedan igenom beskrivningarna och för de som väljs ut att gå vidare genomförs även platsbesök. Att delta i dessa utmärkelseprocesser ger därmed en tydlig bild kring hur organisationen arbetar, vad den gör och vilka resultat som uppnås. Denna information kan sedan användas som en bas för framtida verksamhetsutveckling.
Utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats har som grundläggande värderingar Engagerat ledarskap, Långsiktigt tänkande, Engagerade och delaktiga medarbetare, Samverkan på arbetsplatsen, Lönsamhetstänkande och Förebyggande verksamhet. Arbetsmiljöfrågor ges stort utrymme i denna utmärkelseprocess vilket på ett positivt sätt stödjer arbetet gentemot en attraktiv arbetsplats. Utifrån den forskning jag bedrivit hos framgångsrika organisationer som fått denna utmärkelse så är min erfarenhet att värderingarna och revisionsprocessen är relevanta för att urskilja organisationer som presterar väl samt att utmärkelseprocessen kan stödja arbetsplatser på ett bra sätt i sin verksamhetsutveckling.
Oavsett vilken utmärkelseprocess som används som bas för genomlysningen så ges ett mycket bra utgångsläge för förbättring. Ett diskussionsperspektiv kan med fördel i denna förbättringsfas vara hur arbetsplatsen blir mer attraktiv att arbeta vid. Det framarbetade materialet kan sedan användas i diskussionsgrupper på arbetsplatsen för att hitta åtgärder. När återgärderna är genomförda kan utmärkelseprocessen användas en gång till för att studera vilka förändringar som genomförts.
Med en sådan här process genomförd i dialog med medarbetarna finns en god sannolikhet för en förbättrad arbetsmiljö och ökad attraktivitet på arbetsplatsen.
Nästa artikel i serien om attraktiva arbetsplatser handlar om socialt ansvarstagande samt utvärderings- och förbättringsverktyget Socialt index.
Johan Larsson
Teknologie licentiat, Civilingenjör, Teknologie kandidat
Johan Larsson verkar som forskare, konsult, krönikör och författare inom området ledarskap och verksamhetsstyrning för hälsa, kvalitet och effektivitet. Johans licentiatavhandling heter The Effect of Leadership Values, Methodologies and Behavior on Quality and Health. Johan är även medförfattare till den populärvetenskapliga boken Att styra med hälsa – från statistik till strategi.
Kontakt: Johan.Larsson@qfromz.com, 070-3900390
