Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

”En policyförändring på längre sikt” – Sveriges politiska och juridiska facit av flyktingkrisen



Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ladda ner handlingar

 

Alla länder som ingår i EMN – EU-staterna (utom Danmark) samt Norge – ska arbeta fram en egen rapport om sin syn på vad som hände i det egna landet under flyktingkrisen 2015-2016.

Bakom den svenska rapporten, som nu är klar, står Migrationsverket och EMN Sverige som bland annat lyfter fram de politiska och juridiska effekterna som situationen kom att få:

”Inom regeringskansliet koordinerades olika typer av akuta åtgärder och inom reger­ingen såväl som inom de största oppositionspartierna arbetades det intensivt med att utveckla åtgärder som skulle minska inflödet av asylsökande till Sverige.”

Gränskontroller och kommuners ansvar
Rapporten räknar därefter upp de rättsliga förändringar som genomdrevs – allt från gränskontroller och begränsningar när det gäller familjeåterförening till förändringar i Utlänningslagen och kommunernas ansvar för att ta emot nyanlända:

”Medan vissa av de rättsliga begränsningarna rörande skyddsskäl och familjeåterförening än så länge är tidsbegränsade är vissa av de andra åtgärderna (rörande integration och återvän­dande) av mer permanent natur. Således kan man säga att flyktingsituationen 2015 inte bara har satt igång en temporär anpassning till situationen utan också en policy­förändring på längre sikt.” 

Kritik mot EU
Rapporten visar också att Sverige ”i hög grad” påverkades av hur andra EU-medlemsländer och EU som helhet agerade – ett agerande som Sverige är kritisk till:

”Den akutliknande situationen under hösten 2015 kunde – i alla fall till en viss del – ha undvikits om EU:s medlemsländer hade kommit överens om att etablera ett system med ansvarsfördelning för asylsökande på ett mer rättvist sätt.”

 ”Det är också rimligt att anta att policyåtgärder utanför Sverige, såsom överenskommelsen mellan EU och Turkiet och stängningen av gränserna längre söderut i Europa hade en starkare ef­fekt på antalet asylsökande som kom till Sverige under 2016 och 2017 än nationella åtgärder.”

Ansträngda myndigheter
Rapporten understryker också att systemet för mottagande av asylsökande var under stor press i Sverige:

”Totalt kom 163 000 asylsökande till Sverige det året. Denna utomordentliga inströmning av människor på flykt kom i ett skede då resurserna hos Migrationsverket och andra myndigheter, inte minst många kommuner, redan var väldigt ansträngda.”

”En särskild omständighet var den enorma ökningen av antalet barn utan vårdnadshavare som kom till Sverige.”

Fortfarande under press
Rapporten pekar också på att antalet asylsökande minskade under åren 2016 och 2017:

”Trots detta var flera institu­tioner och myndigheter fortfarande under press med handläggning av alla de ärenden som kommit in under 2015 eller med att tillgodose de sociala behov och behov av integration som fanns hos de tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd.”

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här

 


Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons