Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”En mobil är inte längre bara en telefon – förslaget straffar operatörer som värnar kundernas integritet”

Debatt
Publicerad: 2013-10-09 10:29

DEBATT – av Stefan Backman, chefsjurist på Tele2 Sverige

 

Post- och Telestyrelsens förslag om schablonersättning till bolag vid utlämnande av uppgifter till myndigheter straffar bolag som vill ta ett rejält integritetsansvar.  Nu måste PTS tänka om. Det är beklämmande att se att en svensk tillsynsmyndighet bidrar till en utveckling som urholkar incitamenten att se efter svenska mobilanvändares rätt till integritet och rättssäkerhet. 

Svenska myndigheter kan i dag begära ut information och användaruppgifter från exempelvis mobiloperatörer med stöd av lagen om elektronisk kommunikation. Dagens system innebär att bolag har individuella avtal med berörda myndigheter kring hur deras kostnader kompenseras.

Med det nya förslaget ”Remiss av PTS föreskrifter om ersättning för utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål” från Post- och telestyrelsen (PTS) vill man införa en schablon som gäller lika för alla, oberoende av om man före utlämnande gör en kritisk granskning eller automatiserat lämnar ut det som efterfrågas.

Det innebär att bolag som vill ta ett större ansvar och kritiskt granskar alla inkommande frågor från myndigheter – med större kostnader som följd – indirekt straffas i jämförelse mot de som automatiskt och utan varken eftertanke eller kritisk granskning lämnar ut den begärda informationen. Det är helt fel utveckling att driva på från en statlig tillsynsmyndighet.

Kombinationen av smarta terminaler med högteknologiska nät tillåter oss att vara mer produktiva, mobila och kreativa – men den innebär också nya utmaningar: där mobilanvändare förr bara ringde med sina telefoner – vilket ur ett integritets- och rättssäkerhetsperspektiv är nog känsligt – gör en vanlig svensk i dag bankärenden, mailar i jobbfrågor, använder GPS-kartjänster som fastställer ens egen och i vissa fall andras position – dessutom schemalägger många hela sin tillvaro i telefonen med kalenderfunktioner.

Allt detta gör sammantaget att konsekvenser av systemskiften som de PTS i sitt nya förslag föreslår i än länge utsträckning än tidigare måste utredas och kritiskt övervägas.

Vi har ett långtgående arv av att stå upp för våra kunders rätt till absolut integritet och rättssäkerhet. Det förtroende vi får från våra kunder, att inte bara tillse att de har fungerande tjänster inom tele- och datakommunikation utan också slå vakt om deras rättigheter, är något vi tar på största allvar. Därför kan vi omöjligen tyst acceptera den här utvecklingen.

Den intensiva debatten under 2008 som följde av regeringens initiativ till vad som kom att bli känt som FRA-lagen innebar det största genomslaget för en förnyad diskussion om integritet och rättssäkerhet på länge. Då mötte förslaget om ökade möjligheter för Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning i kabelburen trafik ett kompakt motstånd.

Tele2 är en starkt kritisk röst mot utvecklingen och gick så långt i sitt motstånd att vi valde att radera alla listor med våra kunders IP-adresser. I dag, bara fem år senare, känns 2008 års heta integritetsdebatt mycket långt bort när PTS kan föreslå att genomföra sådana här förändringar utan större protester.

Vi samarbetar till fullo med myndigheter som begär ut information enligt gällande lagar och regler – samtidigt är det inte ovanligt att vi säger nej eller bara lämnar ut delar av vad myndigheter begär från oss. Det handlar inte bara om vårt ansvar gentemot våra kunder, utan också om att våra medarbetare ska vara trygga i att de gör rätt.

Därför har Tele2 tagits till domstol av myndigheter som anser att vi gör fel. Ett exempel var när vi sade nej till att lämna ut PUK-kod som Polisen begärde ut som trafikuppgift. Det avgjordes 2006 där det konstaterades att Tele2 hade rätt i att det inte är en trafikuppgift och att därför kan myndighet endast begära ut PUK-kod om de visar upp ett beslut om husrannsakan. Det visar på relevansen att vi kritiskt vill granska inkommande förfrågningar i stället för att automatiskt bevilja.

PTS har i sin konsekvensutredning för förslaget prognosticerat ett genomsnitt på 53 000 årliga utlämningsärenden för tidsperioden 2014-2018. Då ska man dessutom hålla i minnet att enligt PTS förslag kan ett sådant utlämningsärende innehålla en mängd krav på uppgifter som vi i dag behandlar som en enskild begäran. Mängden uppgifter som det kan handla om är med andra ord betydande.

Vi kommer fortsätta att ta våra kunders rätt till sin integritet på största allvar och försvara den mot utvecklingar som hotar densamma. Post- och telestyrelsen är för svenska mobiloperatörer och andra bolag verksamma inom tele- och datakommunikation ansvarig tillsynsmyndighet. I den rollen är de i mycket en konstruktiv men krävande dialogpartner – men även den bäste kan landa helt fel i en fråga.

En ny modell för kompensation till bolag för utlämnande av uppgifter till svenska myndigheter kan göras både effektiv och rättssäker och formuleras bäst i dialog med branschen. Vi vill nu återigen uppmana PTS att ta till sig av vår kritik och tänka om från det liggande förslaget som ur ett integritetsperspektiv driver utvecklingen i helt fel riktning.


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.