Regeringens utredare Sigurd Heuman lämnade förra veckan flera förslag om hur det svenska regelverket om datalagring behöver ändras. Han kommer bland annat fram till att skyldigheten att lagra data ska begränsas kraftigt.
Bakgrunden är EU-domstolens underkännande i december förra året av den svenska lagen om datalagring av trafikuppgifter från data- och teleoperatörer. Enligt EU-domstolen är den svenska lagen ett så ”synnerligen allvarligt ” ingrepp i privatlivet att den inte hör hemma i en demokrati.
”I princip blinda”
Men EU-domstolens avgörande sätter käppar i hjulet för den svenska brottsbekämpningen. Det var därför regeringen tillsatte den nu hårt kritiserade utredningen om hur den svenska datalagringsregleringen ska fungera.
Säpo-chefen Anders Thornberg säger nu i en intervju med TT att EU:s datalagringsregler är ”ett stor bekymmer för många underrättelsetjänster”.
– Det är katastrof för vår verksamhet att vi i princip blir blinda, säger han.
”Allvarliga konsekvenser”
Säkerhetspolisens experter har också nyligen lämnat sina kritiska synpunkter på utredningens förslag.
”Om inte Säkerhetspolisen får tillgång till teleuppgifter från operatörerna får det allvarliga konsekvenser för den operativa förmågan och för Sveriges säkerhet”, skriver Säpo.
Anders Thornberg säger också till TT att Säpo och andra europeiska underrättelsetjänster ”är beroende av varandra” för att kartlägga hur potentiella terrorhot rör sig och agerar i och utanför Europa.
Terrorbrott och spioneri
Utan teleuppgifter från operatörerna har det blivit svårare för myndigheten att upptäcka och förhindra terroristbrott och andra allvarliga brott, som till exempel spioneri.
– Trafik- och lokaliseringsuppgifter är ofta den första och enda ingången i de ärenden som vi arbetar med. Utan dessa uppgifter står vi i ett läge där vi inte kan upprätthålla vår operativa förmåga. Det får konsekvenser för den nationella säkerheten, säger Johan Olsson, operativ chef, i en presskommentar.
Sparas bara i två månader
Utredaren föreslår bland annat att ingen kommunikation inom det fasta nätet ska behöva lagras och att tiderna för lagring ska ändras samt att uppgifterna endast ska lagras i Sverige.
Till exempel ska uppgifter om var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal bara lagras i två månader medan uppgifter om vem som har pratat med vem i telefon bara ska lagras i sex månader.
Utredaren vill också att det ska prövas av åklagare innan uppgifter lämnas ut till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter.
Se Veckans Juridik om stoppet för polisen att hämta in uppgifter >>
