De juridikstudenter, tingsnotarier och biträdande jurister som medverkat i Juristbarometern har röstat fram Madeleine Leijonhufvud till titeln ”Årets jurist”.
17 procent av deltagarna röstade på henne. Stödet för Madeleine Leijonhufvud var starkast bland juriststudenterna. 19,3 procent av dem valde henne. Motsvarande siffror för notarier och biträdande jurister är 14,4 respektive 10 procent.
Valet av Madeleine Leijonhufuvud visar på en kraftig attitydskillnad bland de unga juristerna. Hon får starkast stöd av kvinnorna. Nästan var fjärde kvinna – 23,5 procent – röstade på henne. Bland männen var stödet betydligt mindre: 6 procent.
Madeleine Leijonhufvud är mycket glad över utmärkelsen.
– Det är väldigt, väldigt roligt. Eftersom jag är pensionerad sedan ett antal år känns det bra att höra att de som är aktiva idag uppfattar att det jag gör ar bra och välkommet. Det kunde ha varit tvärtom. Men jag känner att det här är frågor som är viktiga för människor som är unga eller medelålders.
Vad betyder det för dig?
– Att mitt engagemang är rätt och rätt i tiden. Det känns väldigt roligt när man är pensionär.
Märker du av det här stödet?
– Ja. Men jag har varit med om ett par debattomgångar som har varit väldigt tuffa. Så jag vet att motståndarna hörs väldigt mycket. Fast om det inte vore så att det fanns ett motstånd så skulle jag inte heller behöva driva de här frågorna. Det gäller att kunna övertyga.
Under året har Madeleine Leijonhufvud varit tongivande i diskussionerna om en ny sexualbrottslag. Debatten tog fart i höstas, efter en uppmärksammad dom i Svea hovrätt. Men Leijonhufvud har drivit frågan sedan slutet av 1990-talet. Det senaste halvåret har attityderna svängt, allt fler ar positiva till en samtyckeslag.
– Jag känner att min uppfattning är representativ för Sverige i dag, säger Madeleine Leijonhufvud.
– Lagen har halkat efter. Vi måste komma i hamn och det är bara en tidsfråga innan vi gör det.
Upplever du att jurister är bra på att ta kritik?
– Manga är väldigt försiktiga. Det gör att det kan bli väldigt starka reaktioner. Som efter de manifestationer om sexualbrottslagstiftningen som förekommit den senaste tiden.
En protestaktion på Medborgarplatsen samlade tusentals åskådare. Madeleine Leijonhufuvd var en av talarna.
– En av mina medtalare där var EU-minister Birgitta Ohlsson. Trots det kallade Advokatsamfundets Anne Ramberg manifestationen för ”Gatans parlament”. Det var ganska lustigt.
– Juristerna är fortfarande väldigt angelägna om att få vara ostorda, men det fungerar inte sa längre. Vi kan inte ha den attityden. Den auktoritetstro som fanns tidigare finns inte nu.
Motståndarna till ny samtyckeslagstiftning brukar nämna omvänd bevisbörda och att det skulle bli svårt att få en fällande dom.
– Det var samma sak i diskussionen om barnaga. Vi jurister börjar ofta med bevisproblemen men det vi måste börja med är själva verkligheten. Det argument jag oftast hört på senare tid handlar om att det kommer att bli så illa for kvinnorna i rättegångssituationen. Att frågorna kommer att vara så närgångna. Men här ligger bevisbördan på dem som säger detta.
– Redan tidigare har målsägandena fått många frågor om klädsel. Men naturligtvis är man skyddad från våldtäkt även om man har kjol i stället for jeans.
Det lär dock dröja innan en eventuell ny lagstiftning kan vara på plats.
– Förhoppningsvis kommer en utredning igång under våren, men det är inte säkert. Moderaterna har ett motstånd i sitt eget parti, så eventuellt vill de såsa med det har. Sen blir det som det brukar, frågan ska utredas några år. De riksdagsledamöter som inte kan frågorna från början måste läsa in sig.
– Men jag tycker att man ska ta det här steget nu. Det handlar om unga människor, de offer som ökar mest är 14-åringar. For dem ar några år en evighet.
1984 blev Madeleine Leijonhufvud Sveriges första kvinnliga professor i straffratt. Innan dess hade hon varit första kvinna att disputera i ämnet. Under en stor del av tiden var Madeleine Leijonhufvud främst specialiserad på forskning om ekonomisk brottslighet.
När började du engagera dig i sexbrottsfrågor?
– När en ny sexualbrottsutredning just hade tillsatts, för manga år sedan. En kollega berättade då att han utsetts till ledamot, eller om det var expert, i den utredningen. Han räknade upp vilka övriga som var med.
– ”Det ar ju bara män” sa jag. Da såg han ut som ett stort frågetecken. Han förstod inte invändningen. Det var första gången jag tänkte på att en sådan fråga inte bara kan utredas av män, eftersom vi har olika vinkel på situationen.
Idag bedömer Madeleine Leijonhufvud att hon jobbar motsvarande en halvtidstjänst.
– Jag har slutat med handledning. Kommer jag någon gång till universitet så är det för att delta i paneldebatter. Mitt mest omfattande uppdrag är brottsbalkskommentaren. Jag har ansvar för flera kapitel i den, som jag ajourför två gånger om året.
Därutöver har hon en lång rad uppdrag, bland annat i börsens disciplinnämnd och Socialstyrelsens etiska råd, och är en ytterst aktiv debattör.
– Jag har sett det lite som en spännande utmaning. Som jurist är man ju van att uttrycka sig på ett visst sätt. Det ska vara heltäckande. Alla reservationer ska finnas med. Men sa kan man inte skriva eller tala i medierna för då är det ingen som orkar höra på.
– Människor måste kunna första sig på juridiken. Annars har den ingen funktion. Det galler både dem som blir dömda, målsäganden och riksdagsledamöter som inte är jurister.
Har jurister blivit bättre på att ta plats medialt?
– Lite bättre har det blivit. Jag gläder mig till exempel åt min unga kollega Mårten Schultz, med håret på ända. Han är duktig på det här. Samtidigt förstår jag att man kanske är lite försiktig när man är ung och i karriären. Det är lite som i näringslivet. De som fattar besluten har en benägenhet att välja någon som liknar dem själva.
Har några partier försökt locka in dig på valsedlar?
– Nej, och det skulle jag inte heller svara ja till. Det är svårt att ställa sig bakom ett partis uppfattningar på alla möjliga områden. De frågor jag engagerat mig i tycker jag inte borde vara partiskiljande. De rör mänskligt samliv.
De senaste åren har Madeleine Leijonhufvud ofta kritiserat mediernas bevakning av kungahuset.
– Kungen och drottningen och kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine har varit lovligt byte på ett sätt som inte är okej.
I tio år har hon varit styrelseledamot i drottning Silvias stiftelse World Childhood Foundation, som bland annat arbetar för att motverka barnsexhandel.
– Jag har själv sett drottningens engagemang och jag vet hur stort kunnande hon har i de här frågorna. Hon har aldrig någonsin gjort något som varit klandervärt. Kungaparet har skött sig ett helt yrkesliv och inte gjort något annat än sitt jobb.
Bland annat har hon reagerat på bevakningen av drottning Silvias pappas medlemskap i nazistpartiet samt hans affärer med en judisk fabriksägare.
– Det är orättvist – och orättfärdigt – att de blir utsatta för en fullkomlig förföljelse i det fallet.
På senare tid har Madeleine Leijonhufvud börjat debattera vad hon beskriver som ”barns rättighetsfrågor”.
– I samhället finns en utbredd känsla för vuxnas rättigheter. Men jag vill att vi också ska se på lagen ur ett barnperspektiv.
Bland annat vill hon att föräldrar ska kunna straffas om de blir berusade i närheten av sina barn.
– Jag menar inte att man som förälder inte ska kunna dricka vin eller ta några snapsar. Men om man inte är riktigt nykter är det till exempel riskabelt att ha hand om små barn på skötbordet. Och när det är grillfest vid bryggan och treåringen trillar i så är det inte okej att vara onykter.
Nu tänker hon föreslå en lagändring.
– Visst finns det bestämmelser som kan användas redan idag. Men jag tror att man behöver vara tydligare. Jag vill att man ska göra ett förtydligande om det här i föräldrabalken.
PETER JOHANSSON
Foto: Magnus Laupa
Årets Jurist röstas fram av deltagarna i Juristbarometern som genomförs i regi av BG Research inom Blendow Group. Undersökning, som är nätbaserad, har gått ut till Sveriges juridikstuderande, notarier och biträdande jurister. 1 826 personer har besvarat enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 20 procent.
Intervjun med Madeleine Leijonhufvud är ursprungligen publicerad i senaste utgåvan av Dagens Juridiks systertidning Legally Yours.
