Lagen om elektroniskt kommunikation (LEK) omfattare den tekniska infrastrukturen avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Grundtanken i lagen är att konkurrensskapande skyldigheter kan meddelas för de marknader där det inte råder effektiv konkurrens.
Nu föreslår regeringen att LEK ska effektiviseras. Syftet till förslaget om effektivisering är att regeringen i sin utredning funnit att dagens regelsystem medfört att beslut enligt LEK överklagas i ovanligt hög grad. Dessutom är skriftväxlingen hos förvaltningsdomstolarna ofta utdragen eftersom möjligheten att inkomma med kompletterande uppgifter under handläggningen är stor. Målen är utöver detta omfattande och komplicerade både ekonomiskt och tekniskt.
För att effektivisera och korta handläggningstiderna föreslås att kammarrätten ska vara sista instans för prövning av mål enligt LEK. Det föreslås även att kompetensen i de allmänna förvaltningsdomstolarna ska öka genom att särskilda ledamöter deltar när domstolarna avgör mål som avser konkurrensfrämjande åtgärder enligt LEK.
För att ytterligare skynda på handläggningen begränsas möjligheterna att efter en viss tid åberopa nya omständigheter och bevis i länsrätterna. I kammarrätten ska nya bevis och omständigheter endast få åberopas om det finns synnerliga skäl.
Anna Gillholm, departementssekreterare på näringsdepartementet berättar för Dagens Juridik att det finns ett behov av att effektivisera processen eftersom Post- och telestyrelsens beslut oftast överklagats och att handläggningstiderna nu är mycket långa. De långa handläggningstiderna innebär att besluten inte vinner laga kraft och att detta skapar en osäkerhet om vilka spelregler det är som gäller på markanden.
Det föreslås även att ett skadeståndsansvar ska införas för operatörer med betydande inflytande på en markand. Skadeståndskyldigheten skall göra att operatörerna ska känna ett ansvar och därför efterleva PTS beslut, säger Anna Gillholm.
Maria Larsson
