Var femte kommentar om kommunpolitker innehöll hat, hot och kränkningar. Det visar en studie från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har beställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
I studien ingick sex kommunstyrelseordföranden, varav tre män och tre kvinnor.
Den analyserade textmängden har bestått av cirka 41 000 artiklar från åren 2014-2017 samt 4,8 miljoner kommentarer och inlägg i de digitala miljöerna Avpixlat, Samhällsnytt, Nordfront, Fria Tider, Motgift, Nordisk Ungdom, Nyheter Idag och Flashback.
Personangrepp och hat vanligast
FOI konstaterar i rapporten att de kränkande kommenterarna utgjorts av direkta personangrepp och att de sällan handlar om den politiska sakfrågan. FOI konstaterar också att hat förekommer betydligt oftare än direkta hot.
– Förtroendevaldas insatser ska givetvis kunna debatteras och kommenteras. Personangrepp och hat- eller hotfulla kommentarer är dock helt oacceptabelt och utgör dessutom ett hot mot vårt demokratiska system, säger Lena Micko, ordförande för SKL.
– Hat och hot kan helt enkelt göra att en person undviker att ta svåra, men nödvändiga beslut eller till och med väljer att avstå sitt politiska uppdrag.
Kvinnor är mer utsatta än män
De tre kvinnliga kommunpolitikerna i studien har utsatts för fler kränkande och hårdare kommentarer än de tre manliga kommunpolitikerna. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.
Men studien visar också att vissa av statsråden nämns nästan 10 000 gånger i den studerade materialet. Detta kan jämföras med att två av kvinnorna i studien har nämnts drygt 250 gånger i materialet.
I studien drar man slutsatsen att mer exponering ökar antalet kommentarer och att proportionen på hatkommentarerna håller samma nivå oavsett om det är ett statsråd eller en kommunpolitker.
”Clown” och ”batikhäxa”
Exempel på kommentarer i studien var bland annat ”livsfarlig clown”, ”batikhäxa” och ”inkompetent hycklare”. Andra kommentarer om till exempel ”luder”, ”stolpskott” och ”madrassen” drabbade enbart kvinnorna.
Kommentarerna är enligt studien oftast kopplade till att politikern säger något i media. Någon av de studerade hemsidorna länkar till artikeln och drar därmed igång kommentarerna. Artikeln sprids sedan via sociala medier med ännu fler kommentarer.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
