Det är inom ramen för Konkurrensverkets uppdragsforskning som de brittiska forskarna Mihály Fazekas och Bence Tóth vid Universitetet i Cambridge har analyserat svenska databaser med uppgifter om annonserade offentliga upphandlingar i Sverige och EU.
”Fragmetariskt och ofullständigt”
De brittiska forskarna skriver bland annat att Sverige – i motsats till vanlig praxis i hela Europa – har ”en av de mest fragmentariska och ofullständiga databaserna för offentlig upphandling i EU”.
De konstaterar också att den offentlig kontrollen över hur informationen fångas upp och vad det är för kvalitet på den är minimal.
Det saknas även en central plattform som offentliggör alla anbud, vilket hade kunnat ”drastiskt minska kostnaden” för att ta fram information om anbudsförfarandet, produkter och om köpare och säljare.
”Saknar variabler av central betydelse”
Forskarna konstaterar att den svenska databasen för offentlig upphandling ”saknar ett antal variabler av central av betydelse” för att undersöka risken för förbjudna samarbeten och anbudskarteller, som till exempel namnet på den vinnande budgivaren eller offererat pris.
Det är även svårt att identifiera produkter, deras ranking eller hur de kombineras. Det går inte heller att använda databasen för att se den faktiska transaktionen mellan köpare och säljare.
Läs rapporten här på engelska >>
