I dag kan en näringsidkare upplåta säkerhet genom att lämna ett företagsinteckningsbrev beträffande sin egendom till borgenären. Borgenären måste då förvara företagsinteckningsbrevet till dess att fordran betalats. Företagsinteckningsbrev utfärdas av en för landet gemensam inskrivningsmyndighet, som finns hos Bolagsverket i Sundsvall.
Totalt finns det i dag närmare 950 000 företagsinteckningar till ett sammanlagt värde av 618 miljarder kronor. Att förvara dessa företagsinteckningsbrev medför stora kostnader och olägenheter för banker och andra kreditinstitut. För att minska kostnaderna ska det nu bli möjligt för Bolagsverket att utfärda elektroniska företagsinteckningsbrev. Det har regeringen nyligen föreslagit i en proposition.
– Reformen har efterfrågats länge, i praktiken sedan den motsvarande reformen för fastighetspantbrev infördes 1994. Efterfrågan var så stor att Lantmäteriverket (LMV) år 1998 på eget initiativ drog igång en försöksverksamhet med en avtalsbaserad variant, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos Beatrice Ask.
Det är denna försöksverksamhet som nu ska ersättas av den nya lagen. Ett motsvarande system finns redan för fast egendom i det så kallade pantbrevsregistret. Formell begäran om digitala företagsinteckningsbrev har getts in dels av Svenska bankföreningen år 2002 dels av LMV och Bolagsverket 2004.
En av fördelarna med den föreslagna reformen är att hanteringen av företagsinteckningsbreven kan rationaliseras och därigenom vara kostnadseffektiv. Detta borde även medföra lättnader för kredittagarna; det vill säga näringsidkarna, säger Hans Lind, bolagsjurist på Bolagsverket.
– Bolagsverket är positiv till den föreslagna reformen. Initialt kommer arbetsbelastningen inom verket att öka, bland annat beroende på en stor tillströmning av ärenden där skriftliga företagsinteckningsbrev önskas bli omvandlade till elektroniska.
En annan fördel är att innehavaren av företagsinteckningsbrevet slipper både förvara företagsinteckningsbrevet och döda vid eventuellt förkommande, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos Beatrice Ask på justitiedepartementet.
– Vidare införs möjligheter att kommunicera elektroniskt med Bolagsverket och det nya inteckningsbrevsregistret; bland annat kommer ansökningar att kunna göras elektroniskt. Dessutom kommer lättnader avseende kraven att uppvisa fullmakt för ombud innebära en smidigare hantering; enligt de nya reglerna ska fullmakt bara uppvisas om Bolagsverket anser att det behövs, säger Martin Valfridsson.
På längre sikt kommer antalet elektroniska företagsinteckningsbrev att vara dominerande i förhållande till de skriftliga:
– Men möjligheten att behålla ett företagsinteckningsbrev som skriftligt kommer att finnas kvar. Andra faktorer, som exempelvis konjunkturen, kommer att vara mer avgörande för antalet ansökningar om företagsinteckning, säger Hans Lind på Bolagsverket.
I framtiden borde det gamla systemet kunna avskaffas genom att möjligheten till uttag av nya företagsinteckningsbrev i skriftlig form och konvertering av elektroniska företagsinteckningsbrev begränsas eller förhindras.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2009.
Johanna Haddäng