42 procent av de så kallade ”jättemål” som slukar domstolarnas resurser utgörs av EKO-brott där fokus ligger på skatt, bokföring och bedrägeribrott. 21 procent handlar om våldsbrott och 14 procent om narkotikabrott. Det visar en analys som Brottsförebyggande rådet presenterar idag.
Antalet stora brottmål som kan karaktäriseras som ”komplexa” och tar extra lång tid tid har ökat de senaste tio åren. Av dessa brottmål utgörs merparten – närmare 80 procent – av EKO-brott, våldsbrott och narkotikabrott, visar rapporten från Brå.
– De stora brottmålen är andelsmässigt få, i förhållande till alla brottmål sammantaget, men de slukar stora resurser från rättsväsendet, säger Monika Sellgren Karlsson, utredare på Brå.
98 procent tar mindre än 12 timmar
Under perioden 2006–2015 avgjordes drygt en halv miljon brottmål efter huvudförhandling i tingsrätt och av dessa hade 98 procent en förhandlingstid på högst 12 timmar.
Antalet brottmål med mer än 12 timmar i förhandlingstid har dock ökat.
Antalet brottmål med 24–60 timmar i förhandlingstid var 27 procent fler under perioden 2011–2015 än föregående femårsperiod (2006–2010).
Motsvarande ökning för antalet brottmål med mer än 60 timmar i förhandlingstid är 25 procent.
Fördubblad handläggningstid
Även den genomsnittliga förhandlingstiden i de stora målen har ökat. Den tid som går åt för brottmål med mer än 60 timmar i förhandlingstid har ökat med närmare 50 procent från perioden 2006–2010 till perioden 2011–2015.
Brå skriver i sin rapport.
”Ökningen av de stora målens antal och omfattning i tingsrätten kan i förlängningen också ses som en bekräftelse av att antalet omfattande förundersökningar som bedrivits av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ökat över tid.”
Det som gör ärendena extra resurskrävande är att de exempelvis innehåller ett stort antal misstänkta eller ett stort antal brottsoffer. Varje ärende kan också omfatta ett stort antal brott och därmed en stor mängd analys- och bevismaterial.
IT-bevisning tar tid
Materialmängden är särskilt stor i ärenden med IT-inslag. Vissa ärenden kan också handla om organiserade kriminella nätverk som ägnar sig åt avancerade EKO-brott, vilket är komplicerat att utreda.
I de stora brottmål som avgjorts i tingsrätt under åren 2006–2015 har den mest framträdande brottskategorin varit ekonomisk brottslighet, som utgjort den huvudsakliga brottsligheten i 42 procent av fallen. Antalet stora ekobrottmål har dessutom ökat.
De vanligaste brottstyperna i dessa mål är skatt- och bokföringsbrott samt bedrägeribrott. Brås analyser visar också att bedrägeribrott har blivit vanligare i de stora EKO-brottsmålen.
80 procent av ”stormålen”
Våldsbrott är den näst största brottskategorin i de stora brottmålen och utgör den huvudsakliga brottsligheten i 21 procent av tingsrättsmålen med över 60 timmar i huvudförhandling. Dessa brottmål rör i huvudsak dödligt våld eller grova rån.
Narkotikabrott är den tredje största brottskategorin (14 procent) i de stora brottmålen. Merparten av de stora narkotikamålen avser åtal mot organiserade narkotikanätverk.
Sammanlagt svarar dessa tre brottskategorier för närmare 80 procent av de ”stormål” som avgjorts i tingsrätt under 2006–2015.
Positivt och negativt
Den så kallade myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet – som pågått sedan 2009 – är en av orsakerna till den utvecklingen av de stora brottmålen.
– Satsningen har lett till fler komplicerade ärenden. Å ena sidan slukar dessa ärenden en relativt stor andel av rättsväsendets resurser men detta ska vägas mot satsningens positiva konsekvens att fler grova brott nu upptäcks och lagförs, säger Martin Geisler, utredare på Brå.
Brå skriver.
”För att hantera ökningen av stora brottmål och korta ner utredningstiden inför dem behöver rättsväsendet anpassas mer till stora ärenden, till exempel genom att polisens IT-resurser förstärks. Att utveckla rättegångsbalken så att den underlättar hanteringen av stora brottmål skulle också medföra vinster för effektiviteten.”
