Dagens Juridik har tidigare uppmärksammat en rapport från Riksrevisionen om återfall i brott.
I rapporten konstaterades bland annat att omkring 40 procent av alla som döms för brott återfaller inom tre år. För personer som döms till fängelse är återfallsfrekvensen 70 procent.
Saknas helhetssyn
Riksrevisionens granskning visade att dessa siffror har sett likadana ut under en längre tid och att många insatser för att förebygga brott inte görs när de behövs. Myndigheten påpekade också att det saknas ett långsiktigt perspektiv och en helhetssyn.
Dessutom påpekade Riksrevisionen att många insatser som görs inte är tillräckligt individanpassade och att det råder brist på utvärderingar och kunskap om hur återfall i brottslighet bäst förebyggs.
Kom med förslag på åtgärder
Men Riksrevisionen kom också med förslag på en rad åtgärder för att förebygga att personer som dömts för brott återfaller i kriminalitet. Bland annat handlade det om tydligare styrning och att säkerställa att myndigheter har de verktyg som krävs för att kunna samarbeta.
Riksrevisionen föreslog också att det skulle bli obligatoriskt för Kriminalvården att erbjuda kompletterande utbildning för personer som inte har fullständig gymnasieutbildning och att Kriminalvården skulle ansvara för att ta fram en individuell plan och skapa ett så kallat tvärprofessionellt team för varje klient
Dessutom föreslogs att insatser som görs för att förebygga återfall i brott följs upp och utvärderas.
Ärendet debatterades i riksdagen
Justitieutskottet ansåg dock att riksdagen borde lägga Riksrevisionens rapport till handlingarna – vilket riksdagen nu har beslutat att göra. Det innebär att ärendet är avslutat.
Riksdagen röstade nej till en rad motioner som lagts fram med Riksrevisionens rapport som grund, med hänvisning till att det redan pågår ett arbete med att förbättra brottsförebyggande insatser.
Regeringen ska redan ha tagit initiativ till åtgärder som ska bidra till att minska antalet återfall i brott utifrån Riksrevisionens granskning. Bland annat ska samverkan mellan berörda aktörer utvecklas så att klienter inom kriminalvården tidigt kan få det stöd som de är i behov av.
Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att lämna förslag på hur en förstärkt nationell stöd- och samverkansfunktion vid myndigheten bör utformas. Syftet är enligt regeringen att ge förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet med en ökad förmåga hos berörda aktörer att förebygga brott.
Foto: Peter Macdiarmid / TT
