Riksåklagaren Anders Perklev skriver i sitt beslut:
”I åklagarrollen ligger att verka för att rätta till domar genom vilka personer felaktigt har blivit dömda till straffansvar… En sådan situation är det fråga om i de nu aktuella lagföringarna för rattfylleribrott avseende körning med THC-syra i blodet.”
HD beviljade resning i två pilotfall
Bakgrunden är ett ärende där riksåklagaren förra året sökte resning i två fall där personer hade dömts för drograttfylleri för att de hade haft THC-syra i blodet. I december 2015 beviljade HD resning och friade de båda personerna.
Skälet var att det visade sig att formuleringarna i analysbeskeden från Rättsmedicinalverket felaktigt kunde tolkas som att THC-syra ska betraktas som narkotika – vilket det inte är. I själva verket är THC-syra en så kallad metabolit (nedbrytningsprodukt) som ”lämnas kvar” i kroppen även när den aktiva drogsubstansen i cannabis – THC – har gått ur kroppen.
THC-syra i blod kan alltså utgöra bevisning för att en person har använt cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs dock att föraren hade narkotika i blodet och alltså var ”påtänd” när vid själva körningen.
Åklagaren ska kontakta den dömde
En arbetsgrupp inom Åklagarmyndigheten har nu fått i uppdrag att kartlägga och inventera de ärenden där personer har lagförts för rattfylleri eller grovt rattfylleri på grund av THC-syra i blodet sedan år 2008. Ärendena ska sedan fördelas på åklagare som ska pröva om det finns skäl för resning.
Riksåklagaren skriver:
”Om det är fråga om en felaktig dom eller ett felaktigt strafföreläggande ska åklagaren kontakta den berörda personen och informera om sin bedömning och fråga hur personen ställer sig till detta. Om personen är positivt inställd till att åklagaren begär resning/klagar ska åklagaren göra det. Motsätter sig personen resning/klagan bör åklagaren inte vidta någon åtgärd.”
Enligt en översiktlig genomgång som Riksåklagaren har låtit göra så finns det minst 150 liknande fall mellan åren 2008 till och med 2013.
De personer som visar sig vara felaktigt dömda kan begära skadestånd från staten.
