– Mitt viktigaste politiska mål som EU-minister är att införa en årlig granskning av hur mänskliga rättigheter följs inom EU:s medlemsländer
Att EU får fredspriset har mötts av kritik från många som anser att EU:s insatser för fred huvudsakligen ligger flera årtionden bakåt i tiden. Men Birgitta Ohlsson tycker att det är historielöst att påstå att EU inte förtjänar priset.
– EU är kanske världshistoriens mest framgångsrika freds- och demokratiprojekt. När jag föddes 1975 var knappt hälften av EU:s nuvarande medlemmar demokratier men nu är samtliga det. Nästa utmaning för EU är den freds- och demokratiresa som länderna på Balkan står inför.
Under kriget på Balkan för 20 år sedan anklagade dock många EU – som då hette EG – för passivitet. Hur vill du att man inom EU ska förhindra att något liknande händer igen?
– EU gjorde alldeles för lite, alldeles för sent under Balkankrigen, men det är också en läxa för hur vi kan göra om och göra rätt. Händelserna då är fortfarande ett öppet sår, och det bästa sättet att läka det såret är att låta de här länderna komma med i EU när de lever upp till kraven.
– Jag var i Serbien och Montenegro nu i höstas, och varenda person jag träffade som jobbar med demokrati och mänskliga rättigheter har EU-medlemskap som översta punkt på sin önskelista. Kraven och reglerna som ett medlemskap medför hjälper nämligen till att putta länderna i rätt riktning inom dessa områden.
Men några länder som vill bli medlemmar i EU kritiseras för att inte respektera minoriteters rättigheter. Till exempel Turkiet när det gäller kurder. Vad kan EU göra där?
– Man behöver både morot och piska. När det gäller Turkiet, där det finns ett institutionaliserat förtryck av minoriteter som kurder, är kanske att locka med EU-medlemskap och vad det innebär med inre marknad med fri rörlighet och öppenhet – det effektivaste sättet att få till en positiv förändring.
Även om Birgitta Ohlsson ser EU-medlemskap som ett bra sätt att ställa demokratiseringskrav så tycker hon att det är ett problem att det är svårt att ställa krav på länder som redan är medlemmar men ändå brister i sin respekt för mänskliga rättigheter.
– Min viktigaste uppgift som EU-minister är därför att se till att vi får fram en årlig granskning av mänskliga rättigheter inom EU. För att leva upp till fredspriset och vara trovärdiga när vi kräver demokratisering av andra länder, måste vi leva upp till idealen på hemmaplan.
Om vi tittar bortom EU och EU:s grannskap – hur tycker du att EU bäst kan främja fred och demokrati i övriga världen?
– EU består av 27 länder och dessa länder kan ge ett starkt budskap om de talar med en gemensam röst. Problemet är att de sällan gör det, även om man nu håller på att bygga upp European External Action Service (EEAS) för att just göra detta bättre.
– När det gäller till exempel konflikten mellan Israel och Palestina, hoppas jag verkligen att EU ska bli en av de viktiga parterna när man sätter sig vid förhandlingsbordet igen. EU ska globalt vid stora humanitära katastrofer dock inte ta över FN:s roll, utan istället komplettera den och jobba sida vid sida med FN.
Foto: Leif R Jansson/Scanpix
