Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Hemtjänstbolag nekades tillstånd – får rätt mot IVO i HFD

Nyheter
Publicerad: 2022-09-20 10:26
Foto Janerik Henriksson / TT

Efter motgångar i tre instanser ger Högsta förvaltningsdomstolen två hemtjänstbolag rätt att bedriva enskild verksamhet.
Domstolen bedömde att de åberopade bristerna i lämplighet var allvarliga – men de var ursäktliga och tillräckliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att de inte skulle upprepas.

År 2019 infördes tillståndsplikt för att bedriva hemtjänst. Två bolag som hade bedrivit hemtjänst under flera års tid nekades tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, mot bakgrund av att företrädarna för bolagen inte ansågs lämpliga att företräda verksamheten. 

I det ena fallet på grund av att företrädarna inte hade deklarerat och betalat skatter i tid, i det andra fallet på grund av att företrädarna inte hade följt det bolagsrättsliga regelverket genom att inte ha en revisor och inte ha upprättat kontrollbalansräkning.

Bedrivit hemtjänst sedan 2012

Det första bolaget har bedrivit hemtjänst sedan 2012 men på grund av ekonomisk misskötsamhet nekats fortsätta sin verksamhet.

Bolaget hade i mars 2019 en restföring på skattekontot på drygt 25 000 kronor. I september 2017 respektive mars 2019 hade bolaget också restförda trängselskatter på några hundra kronor. Vidare upprättades årsredovisningen för räkenskapsåret 2018 för sent och bolaget fick därför betala en förseningsavgift. Bolaget fick också betala en förseningsavgift på grund av för sent inkommen mervärdesskatte- och arbetsgivardeklaration för redovisningsperioden september 2019. Även en av bolagets företrädare fick betala förseningsavgifter, på grund av för sent inlämnade inkomstdeklarationer avseende inkomståren 2015 och 2018.

Bolaget överklagade IVO:s beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet. Det gjorde även Kammarrätten i Stockholm, sedan bolaget hade överklagat förvaltningsrättens avgörande dit.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade först i domen att de brister som läggs bolaget och dess företrädare till last är så allvarliga och ligger så nära i tiden att de typiskt sett utgör grund för att avslå en ansökan om tillstånd.

Domstolen fann dock att bristerna var ursäktliga eftersom de hade uppkommit på grund av att bolagets redovisningsbyrå hade misskött sitt uppdrag. 

”När tillståndskravet infördes 2019 hade bolaget bedrivit hemtjänst i sju år. Med något undantag har det inte påståtts att bolaget eller dess företrädare har gjort sig skyldig till någon ekonomisk misskötsamhet innan den av bolaget anlitade redovisningsbyrån köptes upp av en annan redovisningsbyrå i början av 2018. Merparten av de brister som har påtalats hänför sig alltså till en begränsad tidsperiod och är direkt kopplade till att den nya redovisningsbyrån misskötte sitt uppdrag”.

Vidare ansågs att tillräckliga åtgärder hade vidtagits för att säkerställa att bristerna inte skulle upprepas.

Bolaget hade ingen revisor

Det andra bolaget har bedrivit hemtjänst sedan 2014 men har nu nekats tillstånd av IVO att fortsätta bedriva verksamheten. IVO har hänvisat till ekonomisk misskötsamhet genom att verksamheten under en tid inte bedrivits enligt det aktiebolagsrättsliga regelverket.

Det som lades bolaget och dess företrädare till last var att det egna kapitalet i bolaget under 2018 understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Enligt IVO ålåg det då styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning, vilket styrelsen inte gjorde. Bolaget hade inte heller någon revisor för räkenskapsåren 2016 och 2017, trots att bolaget var skyldigt att ha det.

Enligt HFD har det efter IVO:s beslut konstaterats att bolaget inte varit skyldigt att ha någon revisor under 2016 men efter 2017 var bolaget skyldigt att ha detta.

Bolaget överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet. Det gjorde även Kammarrätten i Stockholm, sedan bolaget hade överklagat förvaltningsrättens avgörande dit.

Beträffande bristerna i följsamhet av det bolagsrättsliga regelverket bedömde Högsta förvaltningsdomstolen att dessa kunde beaktas vid lämplighetsprövningen. Att bolaget inte hade upprättat en kontrollbalansräkning ansågs dock inte som en tillräckligt allvarlig brist mot bakgrund av att bolagets ekonomi var stabil och att bolaget hade skött betalningarna av sina skulder. 

Att inte ha en revisor ansågs allvarligt men med beaktande av hur bristen uppkommit och att den förevarit under en begränsad tid ansågs den ursäktlig. Vidare konstaterades att bolaget hade avhjälpt bristen.

Högsta förvaltningsdomstolen fann alltså i båda fallen att tillstånd inte kunde nekas på den grunden att företrädarna för bolagen var olämpliga att företräda verksamheten.


Dela sidan:
Skriv ut: