Efter miljardregn och omorganisation – så utvärderar toppolitikerna Polisen
Hur utvärderar toppolitikerna Polisens stora omorganisation för snart åtta år sedan?
Hur ser de på att Polisledningen har deklarerat att poliser i yttre tjänst kommer att vara ”den mest knappa resursen under de kommande åren” – trots mångmiljardsatsningarna?
Och vad vill de göra åt att kräftgången fortsätter när det gäller uppklarningen av mängdbrott och att gängskjutningarna fortsätter att öka medan uppklarningen minskar?
Dagens Juridik har renodlat fem frågor om den svenska polispolitiken.
Polisen är inte bara Sveriges största myndighet utan också en av de myndigheter som har fått störst tillskott i budgeten det senaste decenniet. Bara i den senaste årsbudgeten ökade anslagen med 2,8 miljarder kronor till 33,8 miljarder.
Trots detta – och trots den stora omorganisation som genomfördes för snart åtta år sedan – har det stora ”lyft” som politikerna har utlovat när det gäller trygghet och brottsbekämpning i Sverige uteblivit.
Hur står det egentligen till med den svenska polispolitiken? Dagens Juridik begärde svar från de folkvalda inför riksdagsvalet 2022.
Åtta år efter Polisens omorganisation…
Det har snart gått åtta år sedan den stora omorganisationen av Polisen. Hur skulle du utvärdera det praktiska resultatet av reformen och hur ser partiets politik ut för den framtida polisverksamheten och organisationen?
Morgan Johansson (S), justitieminister och rättspolitisk talesperson
– Statskontorets utvärdering av ombildningen visar att den har skapat bättre förutsättningar för Polisen att bedriva en effektiv verksamhet och utvärderingen konstaterar samtidigt att flera effektivitetshinder som tidigare hade identifierats har åtgärdats genom ombildningen. Genom ombildningen blev organisationen mer enhetlig.
– Socialdemokraterna tänker fortsätta den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten med 10 000 fler polisanställda till år 2024 jämfört med år 2016, samtidigt som vi expanderar deras verktygslåda i form av utökade befogenheter och moderna verktyg.
§ § §
Johan Forssell (M), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Omorganisationen var nödvändig, men när det gäller att få ut fler synliga poliser på gator och torg har den inte gett önskat resultat. Dessutom klaras alldeles för få brott upp. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som också kom närmare medborgarna. Så är inte fallet idag. Istället har antalet poliser i yttre tjänst minskat samtidigt som den brottsutredande verksamheten inte är anpassad efter brottsutvecklingen.
– Moderaterna vill renodla Polisens uppdrag med tydligt fokus på kärnverksamheten, det vill säga att på att ingripa mot, utreda och klara upp brott. Vissa uppgifter, som passhanteringen, kan flyttas över till andra myndigheter.
§ § §
Katja Nyberg (SD), ledamot av justitieutskottet, tjänstledig polis och talesperson i polisfrågor
– Även om omorganisationen har inneburit att flera hinder mot en effektiv polisverksamhet försvunnit har Socialdemokraternas kontinuerliga underfinansiering inneburit att effektivitetsvinsterna uteblivit och utredningsverksamhetens resultat blivit allt sämre. Ännu en omorganisation är inte aktuellt, men rättsväsendet som helhet och Polismyndigheten i synnerhet kommer vara Sverigedemokraternas högsta prioritet under nästa mandatperiod.
– Vi måste dels satsa åtminstone 20 miljarder på rättsväsendet under nästa mandatperiod men den ensidiga fokuseringen på ökade resurser till Polismyndigheten, ändrad lagstiftning och ny utrustning måste nyanseras. Diskussionen måste även i högre grad handla om hur Polismyndigheten använder tilldelade resurser och hur polisledningen utvecklar sitt arbete.
§ § §
Johan Hedin (C), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Omorganisationen hade goda syften i att öka samordningen för att möjliggöra en effektiv fördelning av resurser och bekämpning av brottslighet mellan de lokala polismyndigheterna. Samtidigt är det uppenbart att den har varit skadlig för delar av verksamheten, inte minst de delar där polisen har närmast kontakt med medborgarna.
– För Centerpartiet är det av störst prioritet att få fler poliser på plats. Vi vill även se ett tydligt fokus på att stärka polisnärvaron i samtliga lokalpolisområden. På så vis kan vi öka tryggheten i hela landet.
§ § §
Linda Westerlund Snecker (V), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Trots att målet var att skapa en sammanhållen myndighet så arbetar Polisen fortfarande i för smala stuprör. Arbetssätt, kompetens och metoder skiljer sig för mycket åt mellan polisregionerna. Ofta tillvaratas inte kompetens och erfarenhet, utan ”hjulen uppfinns” alltför ofta på nytt.
– Vi vill se över polisens organisation och tillsätta en ny polisberedning. Vi vill även utvärdera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetsmetoder för att se vad som verkligen fungerar.
§ § §
Andreas Carlson (KD), vice ordförande för justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Resultatet har inte varit tillfredsställande. Dels så fick Polismyndigheten aldrig de resurstillskott som krävdes för att klara omorganisationen förrän flera år efter att den påbörjats, dels så sammanföll den med den våldsamma gängkriminalitetens framfart. Men Polismyndigheten har blivit bättre på vissa områden, till exempel att ta sig an stora potentiella ordningsproblem så som flyktingkrisen år 2015.
– Vi anser att det sista polisen behöver just nu är en ny omorganisering. Polisen behöver få de resurser, både i pengar men också i lagstiftning för att kunna bekämpa den organiserade kriminaliteten, som krävs och organisationen behöver få mogna ut till en välfungerande myndighet.
§ § §
Juno Blom (L), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Minst sagt blandat. Det är ett stort problem att Polisens lokala synlighet har minskat, och den byråkratiska överbyggnaden har vuxit. Samtidigt har vissa hinder tagits bort, när det till exempel gällt att utreda brott med koppling till flera platser i landet.
– Arbetet framåt måste handla om en synligare polis, bland annat fler i yttre tjänst och fler områdespoliser, utbyggda stödfunktioner och tydlig renodling av arbetsuppgifter. Tillståndshantering, transporttjänster m.m. kan göras av andra.
§ § §
Martin Marmgren (MP), ledamot av justitieutskottet, polis och rättspolitisk talesperson
– Grundtanken med omorganisationen, att bygga lokalpolisområden med en bättre lokal förankring och ökade synergier mellan olika delar av verksamheten, är bra. Reformen var dock underfinansierad, och vi har ännu inte lyckats skapa en myndighet som klarar av sitt omfattande och komplexa uppdrag.
– Polisen kommer att behöva fortsätta växa över lång tid framåt samtidigt som vi renodlar uppdraget. Vi vill också se en förbättrad ledning och styrning, polisen behöver i högre grad bli en lärande organisation som kontinuerligt utvecklar arbetssätt och metoder.
Brist på poliser i yttre tjänst…
Polismyndigheten har i en analys av sin kärnverksamhet kommit fram till att ”polismän som kan tjänstgöra i yttre tjänst kommer att vara den mest knappa resursen under de kommande åren”. Vad beror det på och hur ser partiets politiska recept ut för att öka synlighet och bemanning av uniformerade poliser?
Martin Marmgren (MP), ledamot av justitieutskottet, polis och rättspolitisk talesperson
– Det här är oerhört olyckligt och en konsekvens av en polisutbildning och polismyndighet som inte lyckats locka tillräckligt många. Vi behöver vässa antagning och rekrytering, och höja yrkets lön och status. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren i yttre tjänst behöver bli bättre så att poliser ska vilja vara kvar.
– Akut satsar Miljöpartiet ytterligare 500 miljoner på polisen med direktivet att pengarna ska gå till att rekrytera till ställen som passexpeditioner, receptioner och Polisens kontaktcenter och frigöra poliser som idag vill jobba i yttre tjänst men kommenderas in för att täcka civila vakanser.
§ § §
Morgan Johansson (S), justitieminister och rättspolitisk talesperson
– En av utgångspunkterna för den sammanhållna Polismyndigheten var en polis närmare medborgarna. Den socialdemokratiska regeringen har gjort historiska resursförstärkningar till Polismyndigheten och därmed möjliggjort för fler poliser i yttre tjänst. Att utbilda poliser tar tid men nu börjar rekordstora grupper examineras varje termin.
– Genom fler vägar in till myndigheten, höjda genomsnittslöner med 8 000 kronor jämfört med före ombildningen, kraftigt utbyggd polisutbildning, en historisk polistillväxt och tydliga krav på ökad lokal polisiär närvaro kommer fler att se uniformerade poliser i sina hemmakvarter.
§ § §
Johan Forssell (M), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Först och främst måste antalet poliser öka. Antalet poliser per capita i Sverige ska ligga i nivå med genomsnittet i EU, vilket är cirka 300 poliser per 100 000 invånare. Det skulle sammantaget innebära cirka 32 000 poliser.
– Med rätt insatser, som höjda polislöner, en betald polisutbildning och ett stärkt straffrättsligt skydd, kan detta mål nås till år 2028. Polismyndigheten ska även få i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst.
§ § §
Katja Nyberg (SD), ledamot av justitieutskottet, tjänstledig polis och talesperson i polisfrågor
– Mycket har sin grund i Socialdemokraternas historiska nedprioritering av rättsväsendet. Att Polismyndigheten behöver mer resurser än de får har varit känt i åratal, Socialdemokraterna har höjt anslagen med kaffepengar och slagit sig för bröstet. Samtidigt har en historiskt stor migration och segregation resulterat i en eskalerande brottslighet.
– De ekonomiska villkoren och arbetsmiljön har inneburit att för få poliser utbildas, trots tomma platser på utbildningen, och hundratal slutar varje år i förtid. För fler synliga och anställda poliser krävs historiska satsningar, med kraftigt höjda löner, en betald polisutbildning med höjda krav och förbättrad arbetsmiljö. Endast så kan vi locka kvalificerade sökande till polisutbildningen och återanställa de som lämnat på under Morgan Johanssons ledning.
§ § §
Johan Hedin (C), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Polisens själva kärnuppdrag utgår ifrån att man har nära kontakt med medborgarna, en god lokalkännedom och ett högt förtroende. Således är poliserna i yttre tjänst den bästa garanten mot kriminalitet och för ökad trygghet.
– Centerpartiet vill se satsningar, dels på längre sikt för att få fler poliser på plats och komma upp på en polistäthet i nivå med den europeiska snittnivån, men även här och nu. Genom att anställa polisstödsassistenter som kan avlasta polisen kan vi se till att fler poliser kan tillbringa större del av arbetsdagen där de gör som störst skillnad – i yttre tjänst.
§ § §
Linda Westerlund Snecker (V), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Arbetet i yttre tjänst är krävande. Poliser i yttre tjänst löper även stor risk att utsättas för hot och våld både under ingripanden och efteråt i hämndsyfte. I juni 2021 sköts tragiskt nog en polis till döds på öppen gata i samband med tjänsteutövning.
– Detta visar att åtgärder måste vidtas, inte bara för att minska skjutningarna och öka tryggheten i samhället, utan även för att förbättra polisers arbetsmiljö. Vi vill även lyfta fram att polisen måste vara närvarande på alla arenor där kriminella agerar, till exempel på nätet.
§ § §
Andreas Carlson (KD), vice ordförande för justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Det finns en mängd saker att göra. Dels behöver Polismyndigheten fortsätta att växa, både med poliser och med civila utredare. På så vis fylls platserna ”bakom skrivborden” snabbare. Dessutom behöver polislönerna höjas för alla. Ingen polis ska känna sig tvingad sluta i yttre tjänst för att få en lönehöjning.
– Sedan behöver också polisernas tid användas effektivare. Vi avsatte i vår budget medel för att anställda polisstödsassistenter, som kan sköta avrapportering med mera. Enligt Polisförbundet kan så mycket som en fjärdedel av en polis arbetsdag gå åt till administration. Det är inte hållbart.
§ § §
Juno Blom (L), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Det är rentav så att antalet poliser med anställning i yttre tjänst har minskat i absoluta tal. Det absolut viktigaste för att tydligt vända den utvecklingen är att förändra det synsätt där det är mer prestigefyllt att arbeta i inre tjänst.
– Den yttre tjänsten ses alltför ofta enbart som ett steg på vägen mot andra uppgifter. Därför är det en viktig arbetsgivarfråga att ge erkännande åt det viktiga arbetet i yttre tjänst, vilket handlar både om rätt förutsättning och skydd, goda arbetsvillkor och rimlig lön. Liberalerna anser att polislönerna ska fortsätta öka.
Låg uppklaring av ”gängmord”…
Sedan år 2015 har andelen uppklarade fall av dödligt våld med skjutvapen i kriminella miljöer varit cirka 25 procent medan motsvarande siffra för dödligt våld har legat på över 85 procent. Andelen uppklarade ”gängmord” har sjunkit i takt med att antalet fall har ökat. Vad beror den låga uppklaringen på och hur ser partiets politiska recept ut för att öka uppklaringen av den här typen av ärenden?
Juno Blom (L), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Den avgörande faktorn är tystnadskulturen i de kriminella miljöerna, i kombination med det våldskapital som gör att vittnen låter bli att berätta på grund av rädsla för att själva utsättas.
– För att öka uppklaringen behövs processrättsliga reformer – kronvittnen är ett bra steg, men det behövs också ökad möjlighet att sekretessbelägga personuppgifter om vittnen. Men det krävs också hemliga tvångsmedel, dels för fler brottstyper och dels med mer flexibel användning.
§ § §
Martin Marmgren (MP), ledamot av justitieutskottet, polis och rättspolitisk talesperson
– Vi vill stärka hela rättskedjan, inklusive Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Fler poliser innebär inte bara bättre resurser till mordutredningar, det innebär även poliser i yttre tjänst som snabbt är på plats och arbetar offensivt mot de gängkriminella miljöerna.
– Vi vill se lagstiftning för preventiva tvångsmedel, vilket har stor potential att ge viktig information i brottsutredningar. Vi vill öka stöd till och skydd av vittnen, samt införa kronvittnessystem. Vi vill se hur omedelbarhetsprincipen kan förändras och rättsprocessen effektiviserar och vässas.
§ § §
Morgan Johansson (S), justitieminister och rättspolitisk talesperson
– Brott med kopplingar till kriminella nätverk är särskilt svåra att utreda. Det handlar bland annat om den utbredda tystnadskultur och om att vittnen och brottsoffer kan vara rädda. För att bryta igenom tystnadskulturen har vi infört ett så kallat kronvittnessystem där den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2022 och det är för tidigt att bedöma dess effekt.
– Med dessa lagändringar kommer också att fler ska erbjudas målsägandebiträde eller vittnesstöd. Vi har också ökat tryggheten för vittnen till exempel genom möjligheterna att vittna från annan ort och utökat fotograferingsförbud.
§ § §
Johan Forssell (M), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Polisen har metoder för att hantera grova brott, exempelvis PUG (Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott, reds anm.), men uppger själva att de är för få när skjutningarna har blivit så många. Man har ont om tid och personal i kombination med en utbredd tystnadskultur.
– Bara en tredjedel av svenskarna uppger att de skulle vittna i en gängrättegång. Vi vill stärka vittnesstödet, öka antalet poliser, införa möjlighet till anonyma vittnen och införa en ny typ av kronvittnessystem där åklagare kan garantera att den straffreduktion som erbjuds också blir verklighet.
§ § §
Katja Nyberg (SD), ledamot av justitieutskottet, tjänstledig polis och talesperson i polisfrågor
– Den låga uppklaringen beror självfallet på flertalet faktorer, men en bärande sådan är just bristen på poliser och framförallt på tappad kompetens när poliser slutar i förtid. Det tar tid att bli bra på sitt arbete och när decennier av erfarenhet tröttnar på socialdemokraternas vanstyre resulterar det i att mer orutinerade poliskollegor eller civilanställda får ta över så gott de kan.
– Det krävs även att nödvändiga kriminaliseringar, såsom förbud mot deltagande i kriminella organisationer, kommer på plats samt verktyg såsom utökad kapacitet hos NFC (Nationellt forensiskt centrum, reds anm.), möjlighet att vittna anonymt och verktyg såsom andra europeiska länder har och som vi har fått ta del av genom Encrochat.
§ § §
Johan Hedin (C), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Att polisen får verktyg för att klara upp fler brott är av yttersta vikt. Centerpartiet har verkat konstruktivt den senaste mandatperioden för att polisen ska få fler mer resurser och verktyg. Det handlar om allt från det nya tvångsmedlet hemlig dataavläsning, att göra det möjligt att enklare tömma digital information till att undanta vissa typer av brott från beslagsförbudet mellan närstående.
– Men vi är inte nöjda. Först och främst krävs det fler poliser med god lokalkännedom. Dessutom vill vi göra det tryggare att vittna, och öka polisens möjligheter att inhämta information från andra myndigheter i syfte att komma åt fler brott.
§ § §
Linda Westerlund Snecker (V), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Trots polisens stora resurstillskott, höjningar av de flesta straff och ökad användning hemliga tvångsmedel så har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Det visar att det är andra åtgärder som behövs.
– Gängkriminaliteten är komplex och det krävs många års utredningserfarenhet för att kunna göra gedigna förundersökningar som kan leda till åtal och fällande dom. Därför vill vi se poliser med många olika sorters kompetenser. Vi har även föreslagit en nationell haverikommission som ska ta ett helhetsgrepp på problematiken med skjutningar, dödligt våld och gängkriminalitet.
§ § §
Andreas Carlson (KD), vice ordförande för justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Det främsta skälet är tystnadskulturen inom gängen, att de sprider skräck i sina närområden och därför kan exportera sin tystnadskultur till boenden i områden och med det de bristande möjligheter till hemliga tvångsmedel som Polisen har.
– Encrochat-avslöjanden har exempelvis kunnat förhindra flera mord enligt polisen. Motsvarande teknik behöver svensk polis ha.
Låg uppklaring av mängdbrott…
Uppklaringen av s.k. mängdbrott fortsätter sin kräftgång. När det gäller till exempel bostadsinbrott har uppklaringen minskat sedan år 2012 och ligger på cirka tre procent. Vad beror detta på och hur ser partiets politiska recept ut för att öka andelen uppklarade mängdbrott?
Andreas Carlson (KD), vice ordförande för justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– En mycket viktig sak för att klara upp inbrott och andra systematiska stölder handlar om gränskontroller för utgående fordon. Vi vet att omkring 50 procent av alla inbrott begås av utländska stöldligor och att den siffran stiger till nästan 90 procent för andra stölder.
– Då måste Tullen aktivt kontrollera fordon på väg ut ur landet. Idag görs några hundra kontroller årligen, det duger inte.
§ § §
Juno Blom (L), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Allt för ofta nedprioriteras dessa brott även när det finns materiell bevisning eller andra spår som kan leda till brottsuppklaring.
– Polisen ska alltid göra utredningsinsatser för att om möjligt säkra teknisk bevisning eller annan information. Vi vill utöka möjligheten till DNA-topsning av gripna brottsmisstänkta så att det alltid sker. Tullens befogenheter och ansvar att stoppa stöldgods på väg ut ur landet ska öka.
§ § §
Martin Marmgren (MP), ledamot av justitieutskottet, polis och rättspolitisk talesperson
– Den viktigaste åtgärden är att stärka Polismyndigheten och rättskedjan. Idag läggs mängder med utredningar ned, som hade kunnat genomföras. Polisen behöver även i högre grad bli en lärande organisation som kontinuerligt utvecklar arbetssätt och metoder och sprider kunskap och arbetssätt inom organisationen.
– Det finns idag brister i hur mängdbrott hanteras som behöver åtgärdas. Sen behöver vi i högre grad komma åt de livsstils- eller yrkeskriminella som begår många av dessa brott, exempelvis genom att se över “mängdrabatten” och effektivisera själva lagföringsprocessen.
§ § §
Morgan Johansson (S), justitieminister och rättspolitisk talesperson
– Det finns flera anledningar men det kan till exempel handla om att de som gör inbrotten är välorganiserade och tekniskt kunniga, vilket kan medföra svårigheter med den tekniska bevisningen och att det kan vara svårt att knyta en person till brottsplatsen.
– För att klara upp mängdbrott vill vi socialdemokrater fortsätta utbyggnaden av Polismyndigheten med både fler anställda och bättre och skapare verktyg som kan möta en allt tuffare och välorganiserad kriminell verksamhet.
§ § §
Johan Forssell (M), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Polisen uppger att internationella stöldligor står för 90 procent av stölderna avseende bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner med mera till ett värde av 1,5 miljard varje år.
– Utöver fler poliser behöver vi också stärka Tullverkets mantal. Tullverket ska även få i uppdrag att göra stickprovskontroller för stöldgods, underrättelsearbetet ska stärkas, mängdrabatten ändras så de tre grövsta brotten räknas fullt ut. Det ska vidare vara obligatorisk häktning vid grova stöldbrott, så att turnén snabbt avslutas.
§ § §
Katja Nyberg (SD), ledamot av justitieutskottet, tjänstledig polis och talesperson i polisfrågor
– Förutom en oumbärlig expansion av Polismyndigheten och deras resurser för att öka möjligheterna att beivra dessa brott krävs att de ekonomiska vinsterna av denna typ av brottslighet minskar.
– En stor del av dessa brott begås av utländska stöldligor och stöldgods forslas ut från Sverige. Därför behövs förstärkningar av gränskontroller och Tullverket. Vi behöver även stärka det trygghetsskapande arbetet lokalt med mer närvarande polis och utökad användning av övervakningskameror.
§ § §
Johan Hedin (C), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Mängdbrotten, eller vardagsbrottsligheten, är ofta ett första steg in i kriminalitet. Det är sällan en person börjar sin kriminella bana med en dödsskjutning eller ett grovt rån. Därför är det viktigt att vi går in och markerar tidigt för att kunna bryta onda spiraler och hjälpa människor bort från ett liv i kriminalitet.
– Vi vill exempelvis se ökad användning av övervakningskameror och ordningsvakter på kommunal nivå för att stärka arbetet mot mängdbrott. Dessutom vill vi se en nolltolerans även mot vardagsbrott, så att alla brott blir fullgott utredda.
§ § §
Linda Westerlund Snecker (V), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Polisen behöver prioritera och eftersom mycket av resurserna går åt till att utreda gängkriminalitet, sexualbrott och andra sorters grov brottslighet så finns det i dag inte tillräckliga resurser för att i tillräcklig omfattning utreda mängdbrott.
– Det är självklart inte bra eller önskvärt. Samtidigt är det att föredra att polisen prioriterar att utreda grova brott framför mängdbrott.
Lagändringar om nya befogenheter m.m…
Vilka är de tre viktigaste konkreta lagändringarna som partiet vill driva igenom i syfte att utöka polisens (och åklagarnas) möjlighet att bedriva spaning och förundersökning på ett effektivt och rättssäkert sätt?
Linda Westerlund Snecker (V), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Polisen har fått stora ekonomiska resurser och flertalet nya tvångsmedel, trots det så ökar inte uppklaringsgraden av någon form av brottslighet. Det är även oklart vilken förmåga polisen har att praktiskt kunna använda de olika formerna av tvångsmedel och om befogenheterna som finns i dag är effektiva, det vill säga leder till fler uppklarade brott och fler fällande domar.
– Med tanke på att gängkriminaliteten inte minskar så kan det ifrågasättas om polisen bör ha fler tvångsmedel, eller i stället arbeta med spaning och inhämtning på andra sätt.
§ § §
Andreas Carlson (KD), vice ordförande för justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Vi vill knyta avlyssning och andra hemliga tvångsmedel till person istället för exempelvis en plats.
– Vi vill införa preventiv avlyssning som självklart alltid ska beviljas av domstol.
– Möjliggöra för Polisen att topsa för fler brott och på så sätt bygga upp egna DNA-register på misstänkta och dömda.
§ § §
Juno Blom (L), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Ökad DNA-topsning av brottsmisstänkta. Genom att göra det obligatoriskt med topsning vid alla brott med fängelse i straffskalan kommer uppklarningsprocenten öka för många brott, såväl vardagsbrott som grövre brott.
– Ökade möjligheter till hemlig rumsavlyssning. Hemlig rumsavlyssning ska tillåtas vid brott med ett minimistraff på två års fängelse, i stället för fyra år som i dag. Vidare ska det finnas möjlighet att knyta beslut om hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning till person istället för plats.
– Bättre skydd för vittnens och målsägandens personuppgifter. För att fler ska våga vittna vill vi att vittnen och målsäganden i mål med särskild hotbild ska kunna få sina personuppgifter sekretessbelagda, vilket gör att identiteten enbart blir känd för parterna i målet.
§ § §
Martin Marmgren (MP), ledamot av justitieutskottet, polis och rättspolitisk talesperson
– Vi måste få stopp på de dödliga våldet och gängkriminaliteten. Miljöpartiet har därför medverkat till att en utredning nu ser över möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte, för att ge myndigheterna tillgång till viktig information i ett tidigt skede. De nya förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten, det är helt centralt.
– Vi har redan gjort flera förändringar av omedelbarhetsprincipen, till exempel så att tidiga förhör nu kan tillåtas som bevis och att bevis kan tas upp i rätten redan före en huvudförhandling. Det var viktiga steg mot en mer effektiv lagföring. Vi behöver fortsätta se hur vi kan förändra straffprocessuella regler för att förbättra myndigheternas möjligheter att lagföra dem som begått brott.
– Det saknas alltför ofta vittnesmål som behövs för att få fällande domar. Vi vill därför införa ett system med kronvittnen, så att den som vittnar själv kan få ett lindrigare straff. Parallellt behöver vi stärka tryggheten för vittnen, dels genom att stärka sekretessen för vittnens uppgifter och ge dem bra stöd från dag ett i processen.
§ § §
Morgan Johansson (S), justitieminister och rättspolitisk talesperson
– Ökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra tvångsmedel. Vi vill att dessa verktyg ska kunna användas i ett tidigt skede utan att en konkret brottsmisstanke föreligger.
– Ökade möjligheter att använda fingeravtryck och DNA i brottsbekämpning. Vi socialdemokrater vill att förutsättningarna ska bli bättre att använda biometri i brottsutredningar.
– Riv sekretesshinder som hindrar brottsbekämpningen. De brottsbekämpande myndigheterna behöver information från andra myndigheter både för att bekämpa organiserad brottslighet och för att förebygga brott.
§ § §
Johan Forssell (M), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Moderaterna vill ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar, bland annat genom att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar redan innan de begår brott.
– Vi vill också införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen om att myndigheterna ska få dela uppgifter i sin verksamhet med Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter.
– Vidare vill vi stärka resurserna för den forensiska verksamheten vid NFC (Nationellt forensiskt centrum, reds anm.).
§ § §
Katja Nyberg (SD), ledamot av justitieutskottet, tjänstledig polis och talesperson i polisfrågor
– För det första krävs preventiv avlyssning, där de som misstänks vara del av organiserad kriminalitet men inte ännu kan knytas till en konkret brottsmisstanke ska kunna utsättas för hemliga tvångsmedel.
– För det andra krävs utökad användning av biometrisk data, där sådana uppgifter ska inhämtas i fler fall, sparas och lagras längre och användas av hela rättsväsendet i syfte att beivra och bekämpa brottslighet.
– För det tredje krävs att omedelbarhetsprincipen ses över och uppgifter som framkommer under förundersökningen i högre grad åberopas med högt bevisvärde under rättegången, där de tilltalade ofta ger tillrättalagda berättelser i syfte att klara sig undan fällande domar.
§ § §
Johan Hedin (C), ledamot av justitieutskottet och rättspolitisk talesperson
– Centerpartiet driver ett antal förslag för att se till att vässa rättsväsendets verktyg, samtidigt som vi värnar om effektiviteten och rättssäkerheten. Vi vill:
– Höja straffsatserna för förberedelsebrott avseende grövre brott, så att fler tvångsmedel kan användas redan innan ett brott är begått.
– Införa en möjlighet till restriktionsdomar där dömda kriminella även efter avtjänat straff kan beläggas med övervakning för att säkerställa att de ej återfaller i brottslighet.
– Att polisförhör som huvudregel ska tas upp via ljud och bild så att de nya bevisreglerna kring åberopande av inspelat förhör kan nyttjas i större utsträckning.
