Efter en granskning gjord av FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år fick Sverige 300 rekommendationer från andra medlemsstater.
Nu har regeringen tagit ställning till rekommendationerna i en rapport som skickats in till FN.
Det var i början av januari i år som FN:s råd för mänskliga rättigheter granskade Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter inom ramen för deras Universal periodic review (UPR).
Sammanlagt fick Sverige 300 rekommendationer från 117 medlemsstater. Dessa rekommendationer handlade bland annat om att stärka arbetet mot rasism, diskriminering och hatbrott, att upprätta ett nationellt institut för mänskliga rättigheter och att stärka skyddet av mänskliga rättigheter för kvinnor, barn, migranter, urfolket samerna, nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer och intersexpersoner.
”Viktigt verktyg för att vi ska bli bättre”
Nu har den svenska regeringen valt att, i rapport som skickas in till FN, acceptera cirka två tredjedelar och lämna kommentarer till en tredjedel av rekommendationerna.
– Sverige har kommit långt med arbetet för mänskliga rättigheter men vi är inte klara. De rekommendationer vi får från andra länder är ett viktigt verktyg för att vi ska bli ännu bättre, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).
Hon ser positivt på FN:s granskning och anser att den fyller en viktig funktion för att trygga efterlevnaden av kraven på mänskliga rättigheter.
– Vi ser hur de mänskliga rättigheterna utmanas på olika sätt runtom i världen. Sverige och FN har en mycket viktig roll i att fortsatt stå upp för alla människors lika värde. Nu fortsätter arbetet för full efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.
