Den kriminella ekonomin uppskattas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer.
Detta framgår i Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
EBM efterlyser nu samtidigt en utredning kring möjligheten att kunna rubricera de grövsta formerna av ekobrott som synnerligen grova samt högre straffskalor för grova ekonomiska brott.
Storskalig ekonomisk brottslighet består i dag av avancerade brottsupplägg som kan omfatta tusentals bolag.
– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.
Områden som står i fokus för de kriminellas intresse är bland annat välfärden, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Här begår kriminella skatte- och bokföringsbrott och näringspenningtvätt, men även bedrägerier och andra brott. Gemensamt för dessa områden är att det går att tjäna mycket pengar. Det, i kombination med en låg upptäcktsrisk, innebär stora konsekvenser för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten.
Kärnan i den kriminella ekonomin
Den kriminella ekonomin uppskattas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer. Mörkertalet är stort.
– Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren, säger Rikard Jermsten.
Vidare skriver Ekobrottsmyndigheten att det finns behov av flera åtgärder som bidrar till att minska de sårbarheter som finns i samhället. Myndigheten pekar på att det behöver bland annat bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det för ekonomisk brottslighet och svårare att utnyttja andra människors identiteter.
”Samtidigt måste det bli lättare att kontrollera bolag och dess företrädare, såväl för privata som offentliga aktörer. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in, att tillsyn och kontroller ska fungera väl och att påföljderna för ekonomisk brottslighet behöver ses över”, skriver EBM.
Motåtgärder måste förändras
I rapporten menar EBM även på att samhällets motåtgärder och reaktioner på brotten måste utvecklas i samma takt som brottsligheten förändras och utvecklas.
”Straffskalorna för ekonomisk brottslighet är inte längre anpassade till dagens förhållanden och återspeglar inte de grova ekonomiska brottens allvar. Påföljderna framstår många gånger som mindre rimliga i förhållande till andra brott. Möjligheten att kunna rubricera de grövsta formerna av ekobrott som synnerligen grova, till exempel i fråga om skattebrott och bokföringsbrott, behöver utredas. Även högre straffskalor för grova ekonomiska brott bör övervägas”, skriver EBM.
EBM menar att med påföljder som är bättre anpassade till brottens allvar ökar också effektiviteten i brottsbekämpningen.
”Detta eftersom det för med sig utökade möjligheter att använda straffprocessuella tvångsmedel som till exempel häktning och olika former av elektronisk övervakning och avlyssning vid misstankar om brott”.
